Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Detta arbete handlar om nÄgra valda lÀrares syn pÄ elevinteraktion, vilket fÄtt större utrymme i styrdokument pÄ senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lÀrare verksamma pÄ grundskolans senare Är genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnÄ de mÄl i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lÀrarnas uppfattningar som visar pÄ hur de anvÀnder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens pÄverkan pÄ lÀrande samt nivÄgrupperingens pÄverkan pÄ elevinteraktionen. VÄrt resultat bekrÀftar till viss del tidigare forskning och vÄra hypoteser om interaktionens frÄnvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra Àr att majoriteten av lÀrarna lÀgger stor vikt pÄ att uppnÄ de individuella mÄlen i styrdokumenten, vilket medför att mÄlen som berör interaktion hamnar lite i skymundan..

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

I takt med den digitala utvecklingen och dess framfart Àr det relevant att som butik förstÄ konsumenters interaktion med digitala bildskÀrmar och hur dessa bildskÀrmar kan förmedla information, som i slutÀndan kan locka till sig konsumenter. Det Àr i och med detta ocksÄ vÀsentligt för butikerna och dess medarbetare att fÄ en förstÄelse kring köpprocessen dÄ vi anser att denna gÄr hand i hand med konsumenters interaktion av skyltning genom digitala bildskÀrmar. I denna uppsats presenteras det hur konsumenters interaktion med digitala bildskÀrmar sker och hur konsumenten tar till sig den information som flödar via detta medium. Vidare presenteras köpprocessens alla steg och dÀr en fördjupning i steget informationssökning kopplas till konsumenters interaktion med digitala bildskÀrmar. Med hjÀlp av kvalitativa studier dÀr intervjuer varit en central del besvaras den forskningsfrÄga som presenteras och som i samband med uppsatsens syfte ska ge svar pÄ det centrala i uppsatsen sÄsom köpprocessen, informationssökning och digitala bildskÀrmar i butik.Hur gÄr konsumenters köpprocess till och hur pÄverkas konsumenten i ett informationssökande skede vid interaktion med bildskÀrmar i butik?Uppsatsen fann en tydlig koppling till en konsuments interaktion till digitala bildskÀrmar i butik och dÀr en konsuments köpprocess hade stor betydelse för interaktionen.

Denna studie visar hur kÀrlekspar skiljer sig i interaktion och presentation av relationen/partnern pÄ socialamedier. Skillnaderna tycks bero pÄ att mÀnnen och kvinnorna interagerar utifrÄn förestÀllningar om maskulinitet och femininitet. Studien visar att kvinnorna Àr mer aktiva Àn mÀnnen pÄ sociala medier, samt att de uttrycker ett större behov av att presentera relationen online. De tolkas dÀrför i enlighet med den rÄdande genusordningen som relations-orienterade i sin interaktion. MÀnnen framstÄr som oberoende och autonoma i deras anvÀndande av sociala medier och tycks inte visa nÄgot intresse för att presentera relationen.

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

Denna studie handlar om datoranvÀndande pÄ förskolan och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer pÄ tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndningen av datorer som ett pedagogiskt redskap pÄ förskolor. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer pÄ förskolan?, Vilka innehÄll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgÄng till?, Vilka möjligheter och hinder finns gÀllande datoranvÀndande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsÀtt.

I dagens samhĂ€lle lever de flesta vuxna under styrande tidsscheman dĂ€r aktiviteter och avbrott stĂ€ndigt avlöser varandra. Även barnen styrs av dessa tidsscheman. Det finns bara lite forskning gjord pĂ„ detta omrĂ„de, dĂ€rför blir avbrott intressant att studera. Syftet med denna uppsats Ă€r att öka kunskapen om avbrott som uppstĂ„r mellan vuxna och barn i förskolan. I vĂ„r undersökning anvĂ€nder vi oss av observationer som metod nĂ€r vi studerar vad som hĂ€nder i situationerna vid avbrotten samt hur personalen gĂ„r tillvĂ€ga.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjÀnstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen Àr bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer dÀr resultatet grundar sig pÄ information frÄn personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter frÄn personalen om hemtjÀnstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man gÄr tillvÀga för att fÄ en fungerande kommunikation.

Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Studien utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jÀmföra beteende och social interaktion i tvÄ olika krogmiljöer. FrÄgestÀllningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppssprÄk och umgÀnge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en kontext anvÀnds observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning dÀr hÀndelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer anvÀnder sig av kroppssprÄket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstÄnd personer hÄller till varandra. Fokus ligger Àven pÄ hur personer anvÀnder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och Àven den rÄdande normen kring utseende.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.