SammanfattningSyftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans lÀroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment pÄ de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen vÀcktes dÄ den har en lÄng och stark tradition bakom sig. Det blir dÄ intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nÀra samman med inflytande som belyses starkt av förskolans lÀroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den Àr en grundlÀggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgÄngspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebÀr att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgÄr ifrÄn att den identitetsskapande processen i stor utstrÀckning pÄverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. VÄra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling frÄn lÄgstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i Äldrarna sju till Ätta Är och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lÀrare i skolmiljön. DÀrefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

I lÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska sÄledes arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus Àr det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhÀllets förvÀntningar pÄ hur vi som kvinnor eller mÀn ska vara.  Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid pÄ tvÄ förskolor i en liten kommun i Mellansverige.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters anvÀndning av Twitter förhÄller sig till deras förhÄllningssÀtt till publiken. Med hjÀlp av bÄde en kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters anvÀndande av Twitter, och samma nio journalisters förhÄllningssÀtt till sin publik. Resultatet analyseras sedan frÀmst med hjÀlp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhÄllningssÀtt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet frÄn intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn pÄ publiken och att de Àven Àr positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna Àr publik och interaktion tvÄ nyckelord och journalisternas svar pekar pÄ att de fokuserar bÄde pÄ uppdraget och pÄ publiken.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Föreliggande studie syftar till att med hjÀlp av interaktionsanalys utifrÄn CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med sprÄkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan sÄvÀl barn, logopeder som vÄrdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in pÄ en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfÀllen, fördelat pÄ tvÄ olika grupper. Fem behandlingstillfÀllen filmandes frÄn en av grupperna varav de resterande tvÄ spelades in i den andra gruppen.

I mitt examensarbete pÄ Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat pÄ det estetiska uttrycket och funktionen. HÄllbar utveckling med lÄngsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur flersprÄkiga barn i Äldern 4-5 Är kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta fÄr för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas pÄ tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra pÄvilket sprÄk kommunikationen sker hos flersprÄkiga barn. Undersökningen sker med hjÀlp av denkvalitativa metoden observation som har Àgt rum i en mÄngkulturell förskola med fokus pÄkommunikation under tvÄ olika tillfÀllen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflersprÄkiga barn kommunicerar med hjÀlp av verbalt och icke-verbalt sprÄk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan anvÀnda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vÄr undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska anvÀnda oss av verktyget pÄ bÀsta sÀtt. FörbÀttrar anvÀndandet kommunikation och interaktion? Jag har utgÄtt ifrÄn Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har ocksÄ behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i sprÄkundervisning. Jag anvÀnde mig av intervjuer med aktiva lÀrare för att samla material till min analys och sammanstÀllde materialet i diskussion och slutsats..

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Social interaktion och kÀnslan av att tillhöra en gemenskap Àr viktiga faktorer för mÀnniskans vÀlmÄende. För en Àldre person kan interaktionen med omgivningen försvÄras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, dÀr intentionen var att underhÄlla kontakter i det sociala nÀtverket. Under en mÄnad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda pÄ om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga trÀffar och om det kunde generera en positiv kÀnsla av gemenskap.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.