Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

KarriÀretablering - en krokig vÀg framÄtEn studie i karriÀrskapandet för individer med avslutad gymnasiesÀrskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera karriÀrskapandet inom mÄlgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende pÄ identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset Àr att erhÄlla en djupare förstÄelse för hur individer med sÀrskolebakgrund bli bemötta, kÀnner tillhörighet samt hur deras förvÀntningar har uppfyllts i övergÄngen frÄn gymnasiesÀrskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar tvÄ datainsamlingsmetoder i form av enkÀtinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar pÄ unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, dÀrför finns det en kunskapslucka och ett samhÀlligt intresse av att fÄ syn pÄ denna mÄlgrupps karriÀretablering.Studiens resultat Àr att hur etableringsfasen tar sitt uttryck Àr beroende av en mÀngd olika orsaker. Individuella framgÄngsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd trÄd igenom respondenternas berÀttelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Syftet med detta arbete Àr att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och pÄ vilka sÀtt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill Àven undersöka pojkars instÀllning till dans, hur denna uppkommer och möjliga ÄtgÀrder för att förbÀttra dansens rykte i det hÀnseendet. Finns historiska belÀgg för denna instÀllning som mÄnga killar har eller uppkommer den i dagens samhÀlle och i sÄ fall, kan kanske dans i skolan förÀndra detta? Litteraturstudien beskriver Äsikter och teorier utifrÄn frÄgestÀllningen och utgÄr bl a frÄn tre indelningar gÀllande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjÀlp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa omrÄden genom kontinuerlig dansundervisning.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Autonomiprincipen Àr det förhÄllningssÀtt som vÀgleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och SocialtjÀnstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas pÄ respekt för den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet. UtifrÄn detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har nÀr det gÀller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rÀtt till autonomi. Det Àr för habiliteringspersonalen, i vÄr undersökning, klart att kunden ska ha ett sjÀlvbestÀmmande "i största möjliga mÄn". Det Àr det förhÄllningssÀtt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagslÀget. De efterlyser dock regler frÄn ledningen för att fÄ vÀgledning i hur de ska förhÄlla sig till kundernas autonomi.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjÀlpa barnet att utveckla och förbÀttra dess finmotoriska fÀrdigheter. Hunden kan Àven medverka och underlÀtta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gÄngen barnet upplever att de blir hörda och kÀnner sig viktiga och pÄ sÄ sÀtt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien Àr en litteraturöversikt.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartlÀggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat anvÀnda sig av individuella placeringar pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frÄgestÀllningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i tvÄ medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgÄngsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och det lokala nÀringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frÄgestÀllningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner.

Inaktivitet har blivit ett stort problem i dagens stillasittande samhÀlle och stor vikt lÀggs pÄ de intellektuella fÀrdigheterna. KonditionstrÀningens positiva pÄverkan pÄ de kognitiva funktionerna har under de senaste Ären studerats och resulterat i ett flertal artiklar rörande Àmnet. Den forskning som bedrivits har undersökt den kortsiktiga pÄverkan av kognitionen. Syftet med denna studie var att undersöka den omedelbara pÄverkan pÄ de kognitiva funktionerna: resonemang, koncentration och uppmÀrksamhet efter högintensiv konditionstrÀning samt se om en ökad kondition förbÀttrade kognitionen hos friska unga vuxna. Syftet med undersökningen uppnÄddes genom en kvantitativ single system experimental design studie dÀr författarna gick in som deltagare.