Problemformulering: Bakgrunden till vÄr uppsats startade nÀr vi sjÀlva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptÀckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta pÄ arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. DÀrför blev vi intresserade av att fÄ veta varför företag vÀljer att gÄ via bemanningsföretag istÀllet för att anstÀlla sjÀlva. Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ reda pÄ hur företag ser pÄ de kostnader som uppstÄr vid inhyrning av personal. Metod: I det hÀr avsnittet kommer vi att presentera vÄrt val av metod. Vi kommer att berÀtta utförligt hur vi ska gÄ tillvÀga för att genomföra vÄr undersökning.

This paper seeks to discern the political factors that determine the results of negotiations in international cooperation. On the one hand, it makes a contribution to the broader theoretical debate on international regimes by combining regime theory and theories on globalisation into an integrated framework for the analysis of international policy results, or in this case treaties (theoretical objective). More generally, globalisation theory will help us understand why it has become important to initiate international cooperation, and regime theory to elucidate how these international cooperations emerge. To many observers, it is the large transnational corporations of the rich North, which have done best out of free trade. Through the huge influence they wield over governments at the WTO (World Trade Organisation), these corporations have won the freedom to move around the globe without restriction, making use of cheap labour, and locating wherever they can best tap into the largest and most lucrative markets.

Med stigande Älder sker biologiska förÀndringar som innebÀr förlust av förmÄgor. Detta brukar kallas det normala Äldrandet. Demens dÀremot innebÀr inte ett normalt Äldrande. Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste formen av demens och orsakar förÀndringar i hjÀrnan som medför minnesproblematik och i sin tur pÄverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet Àr av nedbrytande art.

Syfte: Syftet med studien Àr utvÀrdera Deloittes avdelning Clients & Markets aktiviteter, det vill sÀga deras strategiska ÄtgÀrder och definierade arbetsomrÄden, efter hur viktiga de Àr i förhÄllande till varandra för Deloittes framtida framgÄng. Metod: För att nÄ vÄrt syfte tar vi hjÀlp av intellektuellt kapital-teori, innovationsteori och Corporate Entrepreneurship-teori. Vi delar in aktiviteterna i fyra olika kategorier av intellektuellt kapital; humankapital, strukturkapital, kundkapital och innovationskapital och utgÄr frÄn denna uppdelning nÀr vi sedan i avgör, tillsammans med information om Deloittes vision, vilken av aktiviteterna som Àr viktigast för Deloittes framtida framgÄng. I analysen anvÀnder vi oss av vÄr egen modell, The IC Inventory Model. Uppsatsen Àr av kvalitativ och abduktiv karaktÀr.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan nÄgra mer resurser i form av personal. PÄ grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) smÄ möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I AllmÀnna rÄd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt dÀr det stÄr att fritidspersonalen pÄ fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport dÀr de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehÄll som med smÄ förÀndringar ser nÀstan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fritidspedagoger planerar och lÀgger upp sin verksamhet pÄ fritidshem i förhÄllande till rÄdande styrdokument.MetodUtifrÄn syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bÀst resultat med tanke pÄ mitt syfte.

Företag verksamma inom tillverkande industrin outsourcar i allt större grad. Outsourcing kan bÄde ses som en trend och som ett sÀtt att söka profitera pÄ en ökad globalisering. Outsourcing Àr dock förknippat bÄde med ökade och minskade kostnader. För att företag skall lyckas skapa lönsamhet krÀvs det att de lyckas optimera nettonyttan av egna och andras aktiviteter. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur outsourcing av industriell produktion pÄverkar företags vÀrde och vÀrdestruktur.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Vad Àr etik? Varför Àr det viktigt? Hur skall man gÄ till vÀga? Dessa didaktiska frÄgor Àr utgÄngspunkten i denna rapport.Det hÀr med etiska frÄgor har jag alltid tyckt varit intressant och nÀr jag sedan genomgick min grundskollÀrarutbildning upptÀckte jag hur viktigt det mÄste vara för barn att fÄ jobba med dessa frÄgor i skolan. Dessutom insÄg jag hur lite jag sjÀlv hade fÄtt av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral Àr tvÄ ord som ibland Àr svÄra att skilja Ät. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rÀtt/orÀtt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.

AbstractEllen Persson: Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840. En studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. ? Uppsala universitet: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats Àr att granska kvinnors musicerande i den borgerliga salongskulturen under 1820-40-talen i Uppsala.

Introduktion. Som sjuksköterska Àr möten med patienter som har intellektuella funktionshinder (IF) relativt vanliga. De söker sig till vÄrden för bland annat smÀrta och pÄ grund av kommunikationssvÄrigheter som ofta gÄr hand i hand med IF blir det komplicerat nÀr det kommer till att bedöma vÄrdbehovet. Syftet med studien Àr att beskriva vÄrdpersonalens erfarenheter att kommunicera och uppmÀrksamma smÀrta hos personer med IF. Metod.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). ArbetssÀtt i sÀrskolan, utifrÄn enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. MÄlet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssÀtt som nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i deras arbete i sÀrskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssÀtt. Med arbetssÀtt menas metoder och hjÀlpmedel som frÀmjar lÀrandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjÀlpmedel som anvÀnds pÄ den undersökta grundsÀrskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsÀttningens inverkan pÄ individen.