Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. MÄnga av dem kommer frÄn lÀnder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa mÀnniskor att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken Àr sÀrskilt utmÀrkande inom reglerade yrkesgrupper. TandlÀkare Àr ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandlÀkarexamen frÄn ett tredje land, mÄste dÀrför genomgÄ prövning och komplettering av sin kompetens för att erhÄlla svensk legitimation.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrÀtta med förtroendeproblemet för svenskt nÀringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk Àr framförallt att förbÀttra bolagsstyrningen och dÀrmed stÀrka förtroendet för svenska företag. Förtroende Àr en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare dÄ de förvaltar betydande kapital. DÄ fondsparandet hos allmÀnheten ökat, har fondbolagens förvaltare fÄtt en betydande roll dÄ de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende pÄ storlek och hur de tar hÀnsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Ätstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

I svensk rÀtt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begÄ brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begÄs inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framstÀllning utreder företrÀdesvis aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framstÀllningen hur aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhÄller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. FramstÀllningen utreder dÀrför möjligheter att inom det rÄdande svenska rÀttslÀget urskilja straffansvarig person för brott begÄngna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

Sportchefer pÄ elitnivÄ inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likstÀllas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen pÄ dessa sportchefer Àr höga bÄde nÀr det gÀller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta Àr utgÄngspunkter som ligger till grund för vÄr undersökning.Syftet med denna uppsats var att utifrÄn sportchefers egna perspektiv försöka förstÄ hur de uppfattar kraven pÄ deras roll samt hur de omsÀtter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrÄn detta syfte formulerat vÄra undersökningsfrÄgor enligt följande: Vad krÀvs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening pÄ elitnivÄ?Vilka ledaregenskaper anser sportchefer Àr nödvÀndiga för att leda en klubb?Vi har anvÀnt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till Ätta sportchefer.Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan lÄg till grund för vÄr empiri, analys och slutsats.De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar.

Den moderna pedagogiken handlar om att ha en helhetssyn dÀr fokus pÄ inlÀrningssituationen inte enbart avser att en lÀrare med breda kunskaper, eller tillgÄng till fina lÀromedel innebÀr goda lÀrprocesser. Motivationen, miljön, individen, kunskapen Àr alla lika viktiga pedagogiska pusselbitar för att förmedla och befÀsta kunskap. I dagens gymnasieskola finns förutom de rent teoretiska programmen, vilka i sak Àr en förberedande utbildning för elever som Àmnar lÀsa vidare vid universitetet ocksÄ de yrkesförberedande programmen dÀr mÄlare, elektriker, snickare etc. erhÄller en yrkesutbildning. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar har i första hand fokus pÄ det efterkommande yrkeslivet, dÀr huvuddelen av utbildningstiden bestÄr av karaktÀrsÀmnesundervisning.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land. Den svenska skolan bör dÀrför utformas pÄ ett sÀtt som gör att alla oberoende av sprÄklig- eller kulturell bakgrund kan förstÄ och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig dock sÀmre i den svenska skolan Àn vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte Àr att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svÄra inom matematik och so-Àmnena för elever med utlÀndsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstÄ och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsÀttningar kan skapas för eleverna i deras lÀrandeprocess.Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtstudie med 338 elever i skolÄren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare Det framkommer att en dubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svÄra och att en dubbelt till nÀra sexdubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten Àr svÄra. Anledningarna till dessa resultat Àr huvudsakligen att sprÄk och kunskapande gÄr hand i hand, Àmnena krÀver ett stort ord- och begreppsförrÄd, god lÀsförstÄelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lÀrare har ansvar för elever med utlÀndsk bakgrunds lÀrande men att huvudansvaret för elevernas sprÄklÀrande ligger pÄ svenska som andrasprÄkslÀraren och modersmÄlslÀraren.

FrÄn och med halvÄrsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (?Koden?). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur styrelserna i börsbolag som Ànnu ej omfattas ser pÄ effekterna av detta. Mer specifikt innebÀr detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förvÀntningar det har pÄ arbetssÀtt samt om man ser ett vÀrde med den. För att göra detta genomfördes en enkÀtundersökning som gick ut till styrelseordföranden pÄ Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Denna uppsats handlar om hur islĂ€ndska ortnamn Ă„terges i svenskatexter. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker frĂ„n de lokala ortnamnen,endonymerna, pĂ„ fler sĂ€tt Ă€n enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan frĂ€mmandebokstĂ€verna Ă°, ĂŸ och ĂŠ. Ortnamnsformer som Ă€r identiska medendonymerna sĂ„nĂ€r som pĂ„ bruket av diakritiska tecken och/ellerĂ„tergivandet av de tre ovan nĂ€mnda islĂ€ndska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har islĂ€ndska ortnamn ur arton verk frĂ„ngenrerna sagaöversĂ€ttningar, nutida romaner och resehandböckersammanstĂ€llts och analyserats. Även islĂ€ndska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det nĂ€rmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utlĂ€ndska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna Ă€r stor.Generellt sett Ă€r försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversĂ€ttningarna medan de islĂ€ndska endonymerna oftare anvĂ€nds iöversĂ€ttningar av modern skönlitteratur.