Svensk kod för bolagsstyrning - En undersökning om hur fyra fondförvaltare tar hänsyn till Koden vid investeringar och hur de får förtroende för de företag de investerar i
Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har
förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp
samman för att komma tillrätta med förtroendeproblemet för svenskt näringsliv, vilket
resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004.
Syftet med detta ramverk är framförallt att förbättra bolagsstyrningen och därmed stärka
förtroendet för svenska företag. Förtroende är en viktig faktor vid investeringar i företag,
speciellt för institutionella investerare då de förvaltar betydande kapital. Då fondsparandet hos
allmänheten ökat, har fondbolagens förvaltare fått en betydande roll då de investerar stora
delar av den svenska befolkningens sparmedel.
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan
olika fondbolag beroende på storlek och hur de tar hänsyn till om bolagen de investerar i
följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur
detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i. Uppsatsen bygger på en
kvalitativ undersökningsansats där fyra intervjuer med fondförvaltare på fondbolag av
varierande storlek har genomförts. I den teoretiska referensramen beskrivs förtroendeteorin,
agentteorin och informationsasymmetriteorin. Även en studie om institutionella investerare
utförd av Hellman (2005) ingår i den teoretiska referensramen för att kunna göra jämförelser
med det empiriska materialet inhämtat för denna uppsats.
I undersökningen framkommer det att investeringsprocessen skiljer sig åt mellan fondbolagen,
det går det ej att dra slutsatsen att fondbolagets storlek skulle ha betydelse för hur
investeringsprocessen ser ut. Vidare framkommer det att Svensk kod för bolagsstyrning inte
är det första fondförvaltarna i undersökning tar hänsyn till vid investeringar. Synen på hur
avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning hanteras samt hur de olika fondförvaltarna
använder bolagsstyrningsrapporten i sitt arbete skiljer sig mellan dem. Denna undersökning
kommer även fram till att det är ledningen, i de bolag fondförvaltare investerar i, som inger
förtroende. Detta förtroende byggs upp genom kontinuerliga företagsbesök och det kan
konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning inte i någon större utsträckning ligger till grund
för förtroendeskapandet utan detta sker genom att ledningen infriar vad de sagt vid tidigare
företagsbesök.