Infärgningens pedagogik
hur integrering mellan
karaktärsämnen och kärnämnen kan bidra till en metakognitiv
förståelse
Den moderna pedagogiken handlar om att ha en helhetssyn där fokus på inlärningssituationen inte enbart avser att en lärare med breda kunskaper, eller tillgång till fina läromedel innebär goda lärprocesser. Motivationen, miljön, individen, kunskapen är alla lika viktiga pedagogiska pusselbitar för att förmedla och befästa kunskap. I dagens gymnasieskola finns förutom de rent teoretiska programmen, vilka i sak är en förberedande utbildning för elever som ämnar läsa vidare vid universitetet också de yrkesförberedande programmen där målare, elektriker, snickare etc. erhåller en yrkesutbildning. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar har i första hand fokus på det efterkommande yrkeslivet, där huvuddelen av utbildningstiden består av karaktärsämnesundervisning. Det huvudsakliga syftet till detta är att eleverna på dessa utbildningar under sin skolgång skall lära sig ett yrke och efter avslutad gymnasieutbildning kunna stå direkt till arbetsmarknadens förfogande. På dessa utbildningar tenderar kärnämnena att komma i andra hand medan karaktärsämnena får elevens verkliga fokus. Att använda sig av en metod som infärgning av ett karaktärsämne är bland annat enligt skolverket en mycket god motivator för elever som i första hand läser på de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna. Kärnämnena används som en viktig beståndsdel i karaktärsämnena, därav uttrycket infärgning, och tvärt om, karaktärsämnena lånar viktiga beståndsdelar till kärnämnesundervisningen. Infärgning av ett ämne, oavsett om detta handlar om samhällskunskap, matematik eller svenska bör genomföras utifrån kriterierna ?hur kan jag använda detta? eller ?till vilken nytta....? Syftet med detta arbete har varit att genom en integrerad undervisning kunna undersöka om elevernas förståelse, och således motivationen ökar om ämnet kan göras intressant för dem. Men även ur ett metakognitivt perspektiv undersöka om den nämnda metoden kan bidra till realisationsvinster för elevernas framtida lärprocesser. I arbetet påvisas det att elever som har klara och tydliga definitioner om mål och metod för det som skall läras också intresserar sig mer för uppgiften