Denna rapport redogör för implementationen av ett bokningssystem med integrering av Google Calendar API. Uppdraget var frÀmst till för att utvÀrdera potentialen av ett bokningssystem dÀr Google Calendar anvÀndes som scheman för personalen. Projektet skulle Àven kunna anvÀndas som ett grundsystem för att skrÀddarsy bokningssystem för olika företagsmodeller.Det slutgiltiga systemet blev en hemsida för tidsbokning, ett Web-API för kommunikation med hemsidan, integration av Google Calendar API för att hÀmta och lÀgga till tidsbokningar pÄ personalens scheman samt lagring av data i en databas..

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mÄl som sÀtts.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Idag vÀljer mÄnga företag och kommuner att placera data i molnet istÀllet för pÄ en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har pÄpekat brister i hur tvÄ kommuner anvÀnder molntjÀnster för att lagra personlig data dÄ de stÀller sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar nÀr data lÀggs ut i en molntjÀnst. Resultatet av uppsatsen kommer Àven visa pÄ de olika sÀkerhetshoten som finns i molnet och se vad sÀkerhetsexperter sÀger för att ta reda pÄ om kommuner och företag Àr medvetna om och uppmÀrksammar samma hot. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjÀnster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom sÀkerhet frÄn Blekinge Tekniska Högskola, BTH.

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anstÀllda pÄ Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förÀndrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor frÄn olika kontor i fackförbundet SEKO:s VÀrmlandsdistrikt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr teoretiska grund bygger pÄ Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsstÀllelse. Vi har Àven anvÀnt oss av nÄgra psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nÀmnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober mÄnad 2005 och analyserades sedan med hjÀlp av öppen kodning, dÀr cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angĂ„ende den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. MĂ„let Ă€r att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfrĂ„ga Ă€r: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjĂ€nsten, att granskningen och rapporteringen angĂ„ende styrelsens rapport betrĂ€ffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger pĂ„ fem intervjuer med auktoriserade revisorer frĂ„n de fyra största revisionsbyrĂ„erna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Bakgrund: Nya tankar inom strategiomrÄdet menar att bland annat meningsfullhet, vÀrderingar och organisationens syfte Àr viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mÀngden och dÀrmed locka till sig kunder och personal. Den svenska Àldreomsorgen stÄr idag inför en stor utmaning nÀr det gÀller att trygga den framtida personalförsörjningen. En Äldrande befolkning, ökade vÄrdbehov samt den höga medelÄldern pÄ dagens personal inom ÀldrevÄrden Àr nÄgra faktorer som bidrar till Àmnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrÄgor sker inom den svenska Àldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera pÄ hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvÀrderingar anvÀnds strategiskt i detta arbete.

GNU Guile Àr en virtuell maskin som implementerar Scheme. Det har som mÄl att vara enkelt att anvÀndas av andra program som extensionsprÄk. Sedan en tid har det utvecklas stöd för andra sprÄk Àn Scheme, exempelvis ECMAScript och Emacs LISP. Föreliggande rapport beskriver hurman kan implementera ett Guile-stöd för Python 3. Stor vikt lÀggs vid en hög nivÄ av integrering med Scheme-stödet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Wikileaks agerande portrÀtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar stÀllning för eller emot Wikileaks samt om portrÀtteringen har förÀndrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmÀssigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under Är 2010. VÄr teoretiska ram bygger pÄ Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. VÄr metod Àr en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks portrÀtteras i svensk dagspress som en organisation vilken mÄste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig stÀllning för eller emot Wikileaks. Med undantag för tvÄ artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina Äsikter.

 Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att frÀmja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan fÄ effekten att olika former av problematik förknippas med de omrÄden som insatserna riktas mot istÀllet för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom omrÄdet har visat att samhÀllet genom olika maktmedel definierar ?svenska? vÀrderingar och förhÄllningssÀtt som norm och att integration har blivit en frÄga om att anpassa ?de andra? till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom omrÄdet och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning pÄ.

 Denna studie observerar kodvÀxlingen hos tre gymnasielÀrare i engelska. Syftet med studien Àr att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklÀrares kodvÀxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker ocksÄ möjliga orsaker till lÀrarnas kodvÀxling. I denna undersökning gÄr det att finna kopplingar mellan frekvensen av lÀrares kodvÀxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lÀrarnas kodvÀxling nÀr de försöker hjÀlpa eleverna i deras enskilda arbete.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.