Sök:

Sökresultat:

112 Uppsatser om Institutionellt ägande - Sida 5 av 8

Matematikattityder - Àr de förÀnderliga?

Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.

?Den svarta pÀrmen? : En socialpsykologisk studie om styrdokumentens betydelse fo?r sociala relationer pa? ett fo?retag

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Effektivitet och legitimitet i en kommunal inköpsprocess: En fallstudie ur ett institutionellt perspektiv

Den kommunala verksamheten stÄr stÀndigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste Ären har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp Àr styrt av en mÀngd lagar och regler vilket stÀller krav pÄ att inköpen sker pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av institutionella mekanismer öka förstÄelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nÄ en ökad förstÄelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsÀtt dÀr en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkÀt, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Formativ bedömning-motsvarar elevens upplevelser lÀrarens intentioner

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Under ytan

Tidigare forskning visar att det finns bristfÀllig information gÀllande kunskap och förebyg-gande av Àtstörningar. Dessutom har det skett en gradvis ökning av Àtstörningar bland kvinnor pÄ senare Är, vilket styrker denna studiens relevans. Syfte med denna studie var att undersöka elittrÀnares uppfattningar om och syn pÄ Àtstörningar bland kvinnliga simmare. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elittrÀnare i simning. Intervjuerna utfördes baserade pÄ en intervjuguide innehÄllandes fyra teman: allmÀnna frÄgor, uppfattning om Àt-störningar, fysiska egenskaper samt förebyggande av Àtstörningar.

Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Sjuksköterskors uppfattningar kring lustgasadministrering till barn vid smÀrtsamma procedurer : - en kvantitativ studie

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Pre-algebra i Ärskurs 1 : En interaktivt introducerande lektionsserie

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Vad Àr teknik?

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Compassion Fatigue - priset av att vÄrda. Sjuksköterskans egen ohÀlsa i möte med lidande och trauma

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) Àr ett begrepp som syftar pÄ fenomenet att mÀnniskor, dÀribland sjuksköterskor, som arbetar med mÀnniskor, kan drabbas av en slags professionell utbrÀndhet. UtbrÀndheten uppstÄr i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillstÄndet följer ett klassiskt stressmönster. ArbetsomstÀndigheter, vissa personlighetsdrag sÄsom hög empatisk förmÄga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF Àr, vad det orsakas av och hur tillstÄndet kan lindras och motarbetas.

BehÄller skandinaver sin skandinaviska ledarstil nÀr de leder i Kina?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ledare förÀndrar eller anpassar sitt sÀtt att leda, nÀr de arbetar i en annan kultur Àn den de Àr uppvÀxta i. Vi avgrÀnsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, bÄde pÄ plats i Kina och i Sverige. Vi har Àven intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. VÄrt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus pÄ ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

HÀndelser efter balansdagen : En belysning av rÀttslÀget och en reflektion kring dess ÀndamÄlsenlighet

Vid upprĂ€ttandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete dĂ€r företag mĂ„ste beakta stora mĂ€ngder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid rĂ€kenskaps-Ă„rets utgĂ„ng var kĂ€nt utan hĂ€nsyn skall Ă€ven tas till hĂ€ndelser som intrĂ€f-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. GĂ€llande rĂ€tt om hĂ€ndelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL Ă€r av ramlagskaraktĂ€r varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

DET STORA I DET LILLA MED KRAFTEN ATT F?R?NDRA NORMER Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n ?sexualitet, samtycke och relationer?

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

En komparativ studie av den svenska och norska regeringens utnÀmningsmakt

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->