Dagens samhälle ställer höga krav på flexibilitet och därför är personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgångar i arbetskraftsbehov på ett smidigt sätt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen är ännu inte riktigt accepterad av samhället och därför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, på företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med åtta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra är att synen på inhyrningsföretag överlag är positiv bland intressenterna.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Vid ett företagsförvärv måste båda företagets anställda integreras, så att respektive expertkunskap kommer båda företagen tillgodo. Frågor rörande hur anställda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregår uppköpet. I den här uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvärv och integration av det uppköpta företagets anställda, samt om organisationskulturen påverkar integrationsprocessen. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvärv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader ställs dels mot befintliga teorier, som fokuserar på tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sätt att hantera integrationsprocessen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

Syfte:                                 Syftet med denna uppsats är att belysa K2- och K3-regelverket och deras skillnader utifrån bankers perspektiv. Vi vill även utifrån bankers syn analysera vad K2- respektive K3-regelverken har för påverkan på redovisningars helhetsbild kopplat till grundläggande principer.Teori:                                 I den teoretiska referensramen presenteras underlag som är till för att skapa förståelse kring vårt valda ämne. I referensramen presenteras K2- och K3-regelveken och deras skillnader, grundläggande principer rörande redovisning, intressentteorin och institutionell teori.Metod:                               Den metod som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med 4 banker.Resultat och slutsats:Studien visar att företags val av regelverk inte är en faktor som har betydelse vid bankers utlåning till företag. Bankernas bedömning vid utlåning är styrt utav uppfyllelse av deras informationsbehov.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

?Have the young members? of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?? The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed.

Majoriteten av förändringsarbeten misslyckas på sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förändringsarbete och baseras på organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förändringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgått från teorier som beaktar långsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie på en svensk akutmottagning och deras arbete med ständiga förbättringar (modifiering av Lean).

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell.

Syftet med uppsatsen, att fastslå konsumentkreditlagens ändamål, analysera detta ändamål samt undersöka de rättsekonomiska effekterna lagen får har uppnåtts genom en rättsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stärka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rätten. Ur ett rättsekonomiskt perspektiv hade lagen som ändamål att bromsa överskuldsättningen, definiera, skydda samt upprätthålla rådigheter/rättigheter, stoppa finanskrisen och få fart på samhällsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rådigheter: avtalsrätten, marknadsrätten, obligationsrätten. Även näringsidkarna skyddades genom marknadsrättsliga och näringsrättsliga regleringar.

 Detta examensarbete är en utvärdering av arbetssätten i byggprojektet Norrortsledenoch genomfördes på Trafikverket i Solna under hösten 2010 och början av 2011.Norrortsleden är en tvärförbindelse mellan E4 och E18 norr om Stockholm.Byggprojektet är två-delat där ena halvan genomfördes i en traditionell entreprenadformoch den andra i en så kallad funktionsentreprenad med helhetsåtagande. Denna rapportfokuserar på den senare av dessa två. Examensarbetet ämnar finna, genom att användaNorrortsleden som exempel, vilka för- och nackdelar som funktionsentreprenad medhelhetsåtagande för med sig. Detta görs utifrån tre olika aspekter: organisatoriskt,ekonomiskt och kvalitetsmässigt. För att åstadkomma detta har intervjuer medbeställarorganisationen (Trafikverket) och entreprenören (NCC), ekonomiskkalkyl ochen upplevelseenkät genomförts.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehåller något nytt för företagen som är registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Är några av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i så fall bland alla börsnoterade företag på A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och därefter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillämpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanställde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att få djupare förståelse för intervjuresultaten.