Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

PÄ senare Är har kraven pÄ företagens handlingar och vÀrderingar ökat runt om i vÀrlden. För att kunna tillgodose omgivningens krav vÀljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnÀmns i en hÄllbarhetsredovisning som innehÄller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens frÀmsta skÀl till varför de börjar hÄllbarhetsredovisa Àr att de vill legitimera sig med sina intressenter och pÄ sÄ vis skapa goda relationer till sin omgivning. HÀr anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser pÄ hÄllbarhetsredovisning, Àr det ett sÀtt att vÀrva investerare och marknadsföra bolaget eller Àr det en styrfunktion för att förbÀttra företaget och dess omgivning? I studien poÀngteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hÄllbarhetsredovisning jÀmfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa kÀllor.

Ett införande av ett informationsystem i en organisation lederofta till förÀndringar bÄde pÄ ett organisatoriskt och individuelltplan. Exempelvis kan individer fÄ andra arbetsuppgifter eller blirutan arbete till följd av informationssystemet.Informationssystem kan ocksÄ anvÀndas inom sÀkerhetskritiskaomrÄden som exemplevis inom sjukvÄrden, flygplansindustrinoch inom det militÀra. Vem bÀr ansvaret vid felaktigheter isystemet dÄ olyckan Àr framme? Vid en överblick över erkÀndasystemutvecklingsmetoder Äterfinns ingen vÀgledning hur deetiska aspekterna ska beaktas i samband med systemutveckling.Syftet med uppsatsen var att svara pÄ frÄgan hur det tas hÀnsyntill de etiska dilemman som kan uppstÄ i samband medsystemutveckling. För att besvara frÄgan utfördes femkvalitativa semistrukturerade intervjuer med systemutvecklaremed olika arbetserfarenheter.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som anvÀnds i uppsatsen Àr institutionell teori, intressentteori men Àven Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken Àr att med hjÀlp av dessa teorier kunna analysera innehÄllet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin bestÄr av tre delar dÀr den första och andra delen utgörs av innehÄllsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus pÄ uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmÀnt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillÀmpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men ocksÄ fÄr att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstÀrks varumÀrket och överlevnadsförmÄgan ökar..

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Uppsatsen behandlar det problem som organisationer har stött pÄ nÀr de vill uppgradera sin utvecklingsmiljö och sin produkt till Visual Basic.NET. Uppsatsen identifierar vilka faktorer det Àr som pÄverkar valet av en övergÄng, positiva respektive negativa. Faktorerna ger organisationer en bÀttre inblick i problemet och hjÀlper dem att avgöra huruvida de ska göra en övergÄng eller ej. För att arbeta fram vÄra faktorer har vi valt att anvÀnda oss av ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt, som mynnar ut i en kvalitativ uppsats. Faktorerna bildar en modell över vad som pÄverkar valet av övergÄng samt hur.

AbstractOil rich states all over the world share a common feature. They are less likely than other states, depending on other resources, to be ruled democratically. In this essay Saudi Arabia has been studied with the purpose of trying to find which mechanisms that lie behind why oil rich states do not have institutions or institutional change that promotes democracy.Saudi Arabia has the world's largest known reservoir of oil. The oil brings huge revenue each year to the Saudi Arabian government. Why have Saudi Arabia not developed democratically when their economic growth suggests that to be a natural step? Under the framework of historical institutionalism and path dependency theory, I have used process tracing trying to track the mechanisms behind Saudi Arabia's authoritarian rule down.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjÀlpinsatser. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillÀmpades pÄ resultaten och har sÄledes varit studiens teoretiska utgÄngspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte kÀnt fullt förtroende för socialarbetaren de trÀffade nÀr de sökte hjÀlp för sitt missbruk.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.