Kunskapsöverföring har lÀnge skett bland hantverkare och familjeföretagare, till lÀrlingar eller yngre generationer. Det Àr först pÄ senare tid det finns ett begrepp för aktiviteten och en större medvetenhet bland företagsledare. (Hansen et al 1999:106) Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet kunskapsöverföring samt inringa faktorer som pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer. Dessutom vill vi undersöka hur avbrutet ledarskap pÄverkar en organisations utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie har vi intervjuat de fyra senaste ordförandena för studentorganisationen AIESEC Uppsala samt studerat material frÄn samma organisation angÄende kunskapsöverföring.Vid en diskussion kring kunskapsöverföring funderade en av respondenterna kring hur varje ledare vill pÄverka organisationen, samtidigt som det Àr viktigt för denna ledare att förstÄ sin del i sammanhanget.

Uppsatsen handlar om hur vÀxande smÄföretag förvaltar och utvecklar sitt Intellektuella kapital. Intresset för att studera intellektuellt kapital vÀcktes i slutet av 1980-talet i samband med att företag började se kunskap som en vÀrdeskapande faktor. Intellektuellt kapital Àr samlingsnamnet för de vÀrden som företag inte kan bokföra som finansiellt kapital och innefattar begreppen struktur-, human- och kundkapital. I smÄföretag Àr hanteringen av det intellektuella kapitalet av extra vikt dÄ rÀtt hantering kan minska beroendet av nyckelpersoner och öka tillvÀxten. Detta har vi undersökt genom en fallstudie av ett före detta gasellföretag inom restaurangbranschen vars tillvÀxt under de senaste Ären stagnerat.

The purpose of this research is to examine some historical aspects of Robert Putnam?s thesisabout voluntary associations and social capital. According to a micro perspective theory ofsocial capital the trust and reciprocity required and created by associations is important toexplain the disparity between institutional performance and socioeconomic development ofsocieties. The social patterns governing this therefore set a precedent for the future. Using themutual sickness benefit societies in Sweden as variable for voluntary associations around1884, the essay discusses the possible links between social capital, associations and long termeconomic development.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Sammanfattning Uppsatsens titel: PĂ„verkas bankernas eget kapital av övergĂ„ngen till IFRS/IAS? - En empirisk studie av ett fenomen Seminariedatum: 2006-06-05 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Joze Barbir, Jimmy Do, Per Nilsson, Angelika Öberg Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: IFRS, eget kapital, kapitaltĂ€ckning, övergĂ„ng, marknadsvĂ€rdering Syfte: Syftet Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för vad övergĂ„ngen till IFRS/IAS innebĂ€r för bankerna. Vi Ă€mnar lĂ€gga fokus pĂ„ eget kapital samt utreda konsekvenserna för kapitaltĂ€ckningen. Genom en empirisk studie ska vi hitta intressanta infallsvinklar pĂ„ detta outforskade omrĂ„de. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar pÄ en teoretisk grund bestÄende av tre vÀlkÀnda teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvÄfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfrÄga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hÀnsyn till fler anstÀllda frÄn generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare generationer vilket kan motivera till förÀndringar i hur man arbetar med belöningar nÀr en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom Àr att medarbetare frÄn generation Y uppskattar feedback mer Àn Àldre medarbetare, oavsett varifrÄn i organisationen feedbacken kommer ifrÄn. Studien fann Àven att monetÀra belöningar kan ha en stark negativ inverkan pÄ arbetsmotivationen, men att de under vissa omstÀndigheter kan vara positiva och ibland Àven nödvÀndiga.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom omrÄdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad pÄ företagen vid Ideon dÀr generella samband försökte faststÀllas. Dels har ett Ideonföretag studerats nÀrmare i en intervjustudie för att pÄ djupet försöka beskriva hur en förÀndring i kapitalstrukturen upplevs pÄverka det kreativa arbetet av de anstÀllda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns nÄgot pÄvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tÀnker om andra mÀnniskors tankar och kÀnslor utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som sÄ tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmÄga att sÀtta sig in i nÄgon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind anvÀnts för att belysa den kognitiva förmÄga som krÀvs för att en person ska kunna sÀtta sig in i nÄgon annans tankar. FrÄn flera hÄll har begreppet ifrÄgasatts eftersom det krÀvs flera kognitiva komponenter sÄsom minne och verbal förmÄga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som sÄ renodlat som möjligt försöker belysa förmÄgan att förstÄ hur nÄgon annan tÀnker.