Sök:

Sökresultat:

2812 Uppsatser om Inre och yttre belöningar - Sida 46 av 188

Sockerbruket 140:22 : -att gestalta studentlÀgenheter

En uppsats som handlar om samtelet som förs mellan linjerna. En uppsats dÀr gestaltnings prosesen och det skriftliga arbetet redovisas i hop. Som den innre och yttre procesen,.

Jag klarar mig minsann sjÀlv! : En undersökning om kvinnliga karaktÀrer i svensk 60-tals-film

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Laddat : eller oladdat vapen i hölstret?

Denna rapport belyser avsnittet om polisens vapenhantering i Lars-Göran Carlsson utredning ?Utredning om polisens uniformering och sÀrskilda hjÀlpmedel vid vÄldsanvÀndning?. I rapporten föreslÄs att svensk polis ska bÀra vapnet med en patron i patronlÀget. Detta skulle enligt utredningen fÄ den enskilde polismannen att kÀnna sig tryggare i vissa situationer, och dÀrmed kanske antalet vÄdaskjutningar skulle minska. I vÄr studie beskrivs hur vapenhanteringen ska utföras med dagens bestÀmmelser under polisutbildningen samt i polisens yttre verksamhet.

FörutsÀttningar för lÀrande - En studie av intern ledarutveckling pÄ Polisen i VÀstra Götaland

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsÀttningar det finns för lÀrande inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Med detta hoppas vi öka förstÄelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har pÄverkat deras arbetsprestation. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ pedagogiska teorier om sociokulturellt lÀrande och erfarenhetsbaserat lÀrande i vÄr teoretiska referensram. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier som behandlar Àmnena lÀrande i arbetet, motivation till lÀrande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgÄtt frÄn handlar om utbildning, ledarskap och lÀrande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefÀl inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland.

Finns det nÄgot samband mellan medarbetares upplevda arbetsmotivation och ledares ledarsstil?

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Äggkvalitet kopplat till produktion, ekonomi och djurvĂ€lfĂ€rd hos svenska vĂ€rphöns

Lönsamheten hos svenska Àggproducenter pÄverkas i allt större utstrÀckning av kvaliteten pÄ de producerade Àggen. En försÀmrad Àggkvalitet innebÀr som regel stora ekonomiska förluster i samband med att Àggen nedgraderas till kvalitetsklass B. Kvalitetsavvikelser kan uppkomma med anledning av en mÀngd olika faktorer kopplade till exempelvis utfodring, skötsel, produktionssystem eller klimat. Följaktligen finns det mÄnga och varierande lösningar för att minska förekomsten av kvalitetsavvikelser pÄ de svenska Àggen. Syftet med denna studie var att kartlÀgga de kvalitetsavvikelser som Àr mest förekommande pÄ Àgg frÄn svenska vÀrphöns samt att undersöka hur dessa Àr relaterade till produktion, ekonomi och djurvÀlfÀrd.

Vad hÀnder med maten vi Àter? : Barns tankar om matsmÀltningen och kroppens inre organ

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser Àr intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad elever i Ärskurs ett har för uppfattning kring matsmÀltningsprocessen. Vad som hÀnder med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om matsmÀltningsorganens placering och funktion i vÄr kropp.Elevernas uppfattning varierade dÄ vissa elever hade stora kunskaper om vad som hÀnde med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsÀcken men dÀrefter hade en del av eleverna svÄrigheter med vad som senare skulle hÀnda med maten mer Àn att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som hÀnder med maten i vÄr kropp varierade. .

Studiemotivation hos elever pÄ individuella programmet : Med sÀrskilt fokus pÄ förÀldrars betydelse

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Kvinnors upplevelser av att anvÀnda gravidyoga vid sin förlossning

Yoga Àr en filosofi som syftar till att lÀra oss leva i harmoni och vÀlbefinnande. Gravidyoga Àr en del av yogan och bygger pÄ Hathayoga och riktar sig till havande kvinnor med syfte att stÀrka upp kroppen samt att förbereda kvinnan inför sin förlossning genom mental trÀning. Gravidyoga har till syfte att lÀra ut andning, avslappning samt kroppsövningar som gynnar den gravida kvinnans förutsÀttningar att hitta balans mellan hjÀrta, hjÀrna, kÀnsla, förnuft, inre och yttre verklighet samt mellan det centrala och perifera nervsystemet. Syftet med studien Àr att undersöka kvinnors upplevelse av att anvÀnda gravidyoga under sin förlossning. LivsvÀrldsintervju valdes som metod för att svara pÄ syftet.

Motivation ur ett chefsperspektiv

Tanken med följande kvalitativa studie Àr att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmÀnt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gÄ in pÄ motivationsteorier som vi anser Àr relevanta för vÄr studie. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av sjÀlvbestÀmmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvÄfaktorteori. Vidare tar vi Àven upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock Àr det viktigaste utgÄngspunkten för vÄr studie sex faktorer som vi ur vÄr teoretiska referensram anser vara viktiga.

ReligionsÀmnets mÄnga didaktiska utmaningar : - med fokus pÄ livsfrÄgor som lÀr för livet

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Arbetstidsförkortning - för ökad arbetstillfredsstÀllelse och bÀttre relationer.

Bakgrund: Redan pÄ 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade lÄnga arbetspass i treskift. Detta synsÀtt införde han pÄ sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 vÀcktes tanken pÄ 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads Àldreomsorg, Àldreomsorgen i HöganÀs kommun samt Toyota Center i Mölndal. Problem: Dagens företag Àr relativt fokuserade pÄ traditionella mÄtt som t.ex.

UppmÀrksammandet av barn som far illa

Barn som far illa Àr ett stort problem och polisen missar ofta att uppmÀrksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjÀlp för polisens arbete. Med hjÀlp av intervjuer frÄn sakkunniga och en mÀngd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tÀnka pÄ nÀr det gÀller att prata med ett barn. Vi har ocksÄ sammanstÀllt inre och yttre kÀnnetecken för hur man kan se pÄ ett barn att han/hon far illa. Barnet anvÀnder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser.

Hur motiveras elever att lÀra sig matematik? : En studie om nÄgra komvuxelevers motivation och lÀrarens roll med utgÄngspunkt i teorier om motivation

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka nÄgra komvuxelevers instÀllning till att lÀra sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lÀrarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlÀrningen. Studien bygger pÄ teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lÄgt intresse för matematikinlÀrningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsÀtter att försÀmras. UtifrÄn studien kan man se att motivationen har en stor inverkan pÄ dessa elevers matematikinlÀrning och de tre viktigaste faktorerna som pÄverkar dem till att motivera sig till matematikinlÀrningen Àr enligt eleverna 1) lÀrarens kompetens, instÀllning och förmÄga; 2) lÀroböckers innehÄll och skoluppgifters svÄrighet; 3) elevernas mÄl med matematikinlÀrningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glÀdje, lust och intresse för matematik har lÀraren Ätminstone fyra uppdrag: 1) att förstÄ sina elever och kunna sÀtta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna fÄ dem att kÀnna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lÀmpligt mÄl i matematikinlÀrningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom Àr bÀst? intentionen Ät sina elever sÄ att de kÀnner lusten och motivationen för matematik..

Öppna skolan - ett vuxenutbildningsprojekt i Lindesberg

Vuxenutbildningens utmaning idag Ă€r att skapa Ă€ndamĂ„lsenliga miljöer för individer som kommer frĂ„n marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhĂ€llsgrupper mĂ„ste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lĂ€rmiljö för individer med underlĂ€gsenhetskĂ€nslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förstĂ„else för verksamheten genom att studera mĂ„ldokument och hur lĂ€rare och deltagare talar om den. Tre lĂ€rare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillĂ€mpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensomrĂ„den har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lĂ€rares handlingar, deltagares lĂ€rprocesser och verksamhetsmĂ„len har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstĂ„r som didaktisk rationell.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->