Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier.

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Syfte: Syftet är begreppsutvecklande där vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kännetecknas av hierarki och standardisering är kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyråkrati.Metodik: Vi har använt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer på Länssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptäckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet på Länssjukhuset i Kalmar. Istället för kreativitetanvänds utveckling och förbättringsarbete, något som ständigt är i fokus.Ledarskapet försvåras av sin uppgift att skapa ett klimat där idéer frånmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna på Länssjukhuset iKalmar måste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna få medarbetarna att vara kreativa.

Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet.

Då innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel är det idag än viktigare att vara kreativ på ett effektivt sätt. Fokus från att endast effektivisera produktion har övergått till att även effektivisera produktutveckling. Svårigheten ligger i att produktutveckling består av kreativt arbete, vilket kräver variation och iteration. Därmed bör en balansgång finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsägbara kreativa arbetet.Studien syftar till att ta reda på hur företag arbetar med effektivitetshöjande åtgärder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka på vilket sätt effektivitetsåtgärderna påverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgång mellan effektivitet och kreativitet.

Medvetenheten att det krävs kreativitet för att nå framgång är idag stor. Trotts medvetenheten har företag svårt med implementeringen av kreativitet på daglig basis och få jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tänkande. Kreativitet kräver kontinuerligt jobb med det kreativa tänkandet, träning krävs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ämnesområden och finna samband.I dag finns det kreativa övningar som är framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp växelvis divergent- och konvergent tänkande och generera unika idéer. Problemet är att övningarna används alldeles för sällan, få använder dem av egen fri vilja och att de oftast är primärt konstruerade för att användas i grupp vilket inte alltid finns tillfälle för.Denna rapport visar hur jag, Linn Westanbäck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med målet ett slutgiltigt produktkoncept.Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vägleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. Användandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affärsvärld. Den kreativa personalen i företag med utmärkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillåter dem att fritt låta kreativiteten växa och utvecklas. Utifrån dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgång. Företagets problem är att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytänkande samtidigt som företaget är framgångsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen på ett effektivt sätt ta tillvara på de resurser som den kreativa personalen utgör.

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerkockarnas maträtter. I kocktävlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerkockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns fantasi i förskolans värld. I studien har kvalitativa intervjuer används, dessa genomfördes med fem förskollärare på olika förskolor i en kommun i Mellansverige.Studiens resultat visade att fantasi är ett brett begrepp som verkar hålla sig inom kategorin lek, kreativitet och tankeverksamhet. Fantasin ses som något viktigt i förskolan och skall befrämjas, olika metoder för att främja denna tas upp i studien..

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 år av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lärande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som är genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgångspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som är baserad på kreativitet och lärande miljöer. Särskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förändra processen för att möta slutanvändare av program och tjänster..

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor ser på skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryck för. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

Denna studie har som utga?ngspunkt att studera arbetsmiljo?er som kan pa?verka kreativitetsgraden. Fo?rfattarna, som la?ser Innovationsprogrammet pa? Ma?lardalens ho?gskola i Eskilstuna, har reagerat pa? lokalernas utformning pa? ho?gskolan. Vi fra?gade oss varfo?r de ser ut som de go?r och om det funnits na?gon tanke bakom utformningen.