Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser pÄ kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras pÄ kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av Ätta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrÄn ett personligt och samtidigt professionellt sÀtt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation Àr att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill dokumentera min kreativa process frÄn första gÄngen jag börja skriva nytt material, till att för första gÄngen framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. HuvudfrÄga: hur fungerar min kreativa process och hur förhÄller jag mig till den? Jag har anvÀnt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt Är. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mÄtt av disciplin och rutiner och försöka hÄlla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt vÄga vara öppen och driva processen framÄt Àven om jag inte riktigt vet vad slutmÄlet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har ocksÄ under arbetet med denna uppsats förÀndrats. FrÄn att vara nÄgot abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella mÀnniskor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gÄva till en uppfattning om att kreativitet Àr en egenskap vi alla har som med rÀtt förutsÀttningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anstÀlldas kreativa förmÄga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anstÀlldas idéer..

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lÀrare i förskolan, och lÀrare i skolans tidigare Är, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal sprÄkutveckling. För att nÄ detta syfte gavs enkÀtintervjuer ut till tio stycken lÀrare i vardera av dessa tvÄ yrkesgrupper. NÀr dessa sammanfattats gjordes en jÀmförelse med bakgrunden för att se hur lÀrarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att de flesta lÀrarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal sprÄkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar pÄ detta vis. Slutsatser vi dragit utifrÄn detta Àr att lÀrare Àr medvetna om hur kreativitet kan anvÀndas för att stödja sprÄkutvecklingen och att de försöker arbeta pÄ sÄ vis..

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att stÀndigt utveckla, förbÀttra och anpassa sig. NÄgra aspekter som styrs och kontrolleras som Àr av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen Àr lÀrande, information samt kreativitet. Genom att studera tvÄ fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i tvÄ företag med olika förutsÀttningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vÀgar för företagen att förbÀttra förutsÀttningarna för lÀrande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad pÄ observationer och intervjuer i tvÄ fallföretag.

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lĂ€rande. Leken skall Ă€ven stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön Ă€r viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt lĂ€roplanens mĂ„l Ă€r det viktigt att skapa miljöer dĂ€r barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptĂ€ckande. Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhĂ„llningssĂ€tt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod anvĂ€ndes observationer med hjĂ€lp av videokamera som Ă€r en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola dĂ€r det under studiens gĂ„ng gick tretton barn.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmÄga hos en grupp ungdomar. Arbete ute pÄ fÀltet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade pÄ kreativitet och samarbete. FrÄgeformulÀr förekom Àven i studien bÄde vid det första passet och vid det sista passet. FrÄgorna avsÄg att undersöka deltagarnas syn pÄ sin kreativitet och samarbetsförmÄga samt hur denna förÀndrades under studiens gÄng. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, dÀr tvÄ olika teorier korsades.

Bakgrunden till denna studie utgÄr frÄn vÄra egna erfarenheter av att undervisningen i Ärskurs 1-3 ofta Àr styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket Àven forskning visar. Graden av styrning innebÀr dÀrmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lÀrande gÄr att finna i skolans lÀroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lÀrares syn pÄ betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien Àr att analysera en antal lÀrares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lÀrande i undervisningen.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Du mÄste inte vara utbildad för att filosofera,du mÄste inte ha en Äsikt för att ifrÄgasÀtta,du mÄste ej heller tvunget vara irrationell för att tro.Men blind Àro den som underkastar sig den institutionaliseradeoch med tolkningsföretrÀde systematiserade auktoritetsom utger sig för att ha den enda sanningennÀr vi inte ens med sÀkerhet kan veta om vi existerar sÄ som vi tror att vi gör..

VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus pÄ matematik och slöjd. Syftet Àr att undersöka om samma definition och tillÀmpning av kreativitet finns i de bÄda Àmnena. Det görs med hjÀlp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, sÄ som jÀmförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som anvÀnts till analysen Àr förutom lÀroplan och respektive kursplan för grundskolan Àven de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvÀrderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör tvÄ olika diskurser bÄde nÀr det gÀller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det rÄder en hegemoni inom matematik som inte gÄr att finna inom slöjd.