The aim of this study was to shed light on the phenomenon of sex purchase amongst men from the perspective of professionals working at KAST*. Our main research questions concerned who the sex-purchasing men are, what their incentives are and furthermore how the professionals depict their work with these clients. In order to examine this we conducted three qualitative research interviews. The theoretical framework used to examine our results consisted of social constructivism and professional acting space. Main results show, contrary to research, that the ?typical? sex buyer does not exist, nor do specific motives.

Skolpliktiga elever som under lÄng tid inte gÄr till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det pÄ vissa stÀllen bl.a. i projektform, nÀr annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestÄende av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod dÀr data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska trÀffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgÄr att mentorns kommunikation med hemmasittaren Àr viktigt.En mentor utses pÄ informella grunder efter bedömning av personlig lÀmplighet, sÄkallad ?fingertoppskÀnsla?.

AbstractThe purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics.I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages.The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways.?Talking maths? with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method.The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics.

I byggandet av ett varumÀrke ligger huvudsyftet i att skapa en produkt som bygger pÄ mer Àn det visuella materialet. För att förstÄ bÄde kunden och marknaden - och samtidigt bygga varumÀrket pÄ ?rÀtt? vÀrden - bör en designbyrÄ följa ett antal klara steg i sin arbetsmetodik. Denna uppsats syftar dels till att belysa arbetsmetodiken hos svenska designbyrÄer, dels att undersöka i vilken utstrÀckning byrÄerna tillÀmpar teorier inom Design Management och varumÀrkesbyggande. Med hjÀlp av intervjuer undersöks arbetsprocessen vid tre ledande svenska designbyrÄer.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsÀttningar för barns lÀrande. Vi sÄg ett intresse för att göra detta eftersom vi sÄg en stor brist pÄ forskning kring Àmnet. De fÄ böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jÀmförelse mellan de tvÄ. I denna undersökning har vi dÀrför med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer jÀmfört miljöerna hos tvÄ dagbarnvÄrdare och tvÄ förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

Jag har baserat denna studie pÄ att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlÀrare ser pÄ utvecklingsmöjligheter för sina respektive Àmnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning pÄ omrÄdet. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlÀrare har jag besvarat mina frÄgestÀllningar: Hur ser forskningen pÄ möjligheter för utveckling av bild- och slöjdÀmnet? Vad anser yrkesverksamma lÀrare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för Àmnet? Undersökningen har visat pÄ att bildÀmnet kan vinna pÄ och bör öka sin digitalisering och slöjdÀmnet skulle vinna pÄ att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stÀrka Àmnenas roll i den framtida skolan. Men Àven ett större helhetstÀnkande över undervisningen kan vara efterstrÀvansvÀrt dÀr lÀrare kan integrera de sÄ kallade teoretiska och praktiska Àmnena med varandra.

Detta arbete Àr en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvÀrdera mediepedagogiska arbetssÀtt i gymnasieskolan med hjÀlp av IT. Studien har utförts under ett lÀsÄr med en klass som tilldelats egna bÀrbara datorer. Under Äret har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra Àmnen. Jag har sedan i samrÄd med undervisande lÀrare valt ut nÄgra alternativa arbetssÀtt som vi har provat. De arbetssÀtt som vi har anvÀnt oss av Àr Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr.

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre trĂ€ffar. Kreativa övningar.

Teori: Att uppnÄ lÀrande Àr ett komplext samspel mellan olika faktorer. NÄgra viktiga ledord Àr aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glÀdje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lÀrande inom matematik. Syftet Àr att genom att förÀndra arbetssÀtt och pröva mÄnga olika vÀgar för att nÄ de mÄl som finns i kursplanerna, fÄ elever som Àr mer engagerade i matematik och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ bÀttre lÀrande. Utöver att följa elevernas lÀroprocesser och vilka mÄl som nÄs har jag Àven följt elevernas instÀllning till matematikÀmnet för att se om förÀndrade arbetssÀtt pÄverkar lusten och glÀdjen. Resultat: Kunskapstest i tvÄ olika klasser visade pÄ skillnader i förstÄelsen av procentavsnittet till förmÄn för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utlÀsa nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader.

This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has an impact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded with more images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises the importance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describes art not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject. Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as a school subject. The purpose of this study is to illustrate art teachers? conception of the aim of the subject of art.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Kreativiteten Ă€r mĂ„ngfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen Ă€r ett personlighetsdrag som pĂ„verkar alla omrĂ„den i individernas liv. ÄndĂ„ Ă€r perfektionismens pĂ„verkan över kreativ problemlösning otillrĂ€ckligt utforskat. DĂ€rför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med kĂ€nslor pĂ„verkar förmĂ„gan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkĂ€t samlades data in frĂ„n 96 deltagare genom sjĂ€lvskattningsinstrument för perfektionism och för kĂ€nslotillstĂ„nd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem dĂ€r svarstiderna registrerades.

UtgÄngspunkterna i föreliggande arbete Àr mitt intresse för bildsprÄket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgÄr jag ifrÄn idén om bild som ett individuellt sprÄk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets sjÀlvkonstruktion. Syftet med studien Àr att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildsprÄk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildsprÄkets betydelse som ett identitetsutvecklande sprÄk med kommunikativt vÀrde. Undersökningen fokuserar pÄ texten i Lpo 94.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frÄgemallar för reflektionsarbete i Àmnet slöjd enligt Kreativ FrÄgestÀllning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsÀttningar att med metodens processfrÄgor (öppna frÄgor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP Àr egentligen att se som ett övergripande förhÄllningssÀtt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ?trams? och sÄ vidare. Arbetet Àr en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hÄllet i den vardag elever och lÀrare rör sig i.