Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Avsikten med denna studie var att utreda frĂ„gan: Vilka Ă€r de immateriella förutsĂ€ttningarna i kreativa processer nĂ€r de omvandlar nĂ„got frĂ„n konformt till originellt? Det primĂ€ra syftet med att göra en undersökning pĂ„ just det omrĂ„det var att kunna öka möjligheterna till att upprĂ€tthĂ„lla önskĂ€rd kreativitet, vilket enligt studiens resonemang kan understödja problemlösning samt i bĂ€sta fall leda frĂ„n konformitet till originalitet. Undersökningen hade en sĂ„ kallat abduktiv prĂ€gel vilken byggt pĂ„ att olika teorier och empiriska exempel tillĂ„tits vĂ€xelverka istrĂ€van att nĂ„ mĂ„let som beskrevs i föregĂ„ende stycke. Jag ansĂ„g att genom att vĂ€lja ut ett antal exempel dĂ€r originalitet hade uppnĂ„tts skulle det gĂ„ att Ă„terblicka pĂ„ de processer om skapat det originella, nĂ€mligen de kreativa. Även vissa andra typer av empiriskt material har anvĂ€nts för att skapa bĂ€righet till resonemang och argumentation.

Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstÀrkare. MÄlet var att Ästadkomma goda prestanda pÄ den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvÀrderas med avseende pÄ dess prestanda. AudioförstÀrkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt pÄ minst 40W samt ett frekvensomrÄde pÄ 20Hz till 20KHz, utan att anvÀnda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger pÄ analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingÄende delar samt jÀmförelse med andra kopplingar med liknande funktion.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tÀnker och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna pÄ lÀrandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lÀrandet utomhus? Undersökningen gjordes pÄ tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lÀr sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötÀnk och ett ekologiskt förhÄllningssÀtt genom att samspela med allt levande sÄsom vÀxter och djur. LÀrandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla vÄra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lÀrande.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

ProblemIdeation in group is used by many, often as a tool for creating new and innovative ways to solve problems and creating change. Groups may have difficulties to move from the phase of inspiration to the phase of ideation, if information and ideas aren?t defined in the team.The authors claim that this process can be helped by providing practical tools that are adapted and tested for the purpose. The reason is to foster concretization of volatile thoughts in form of inspiration and information.PurposeThe study aims to investigate how Storyboard as a tool can be used to concretize thoughts and inspiration in a group before ideation.MethodIn order to collect empirical data the authors along with four other facilitators, conducted 24 DO TANK:s for the innovation contest Smart Lunch. The empirical data where then analyzed using theories related to the topic.

The aim was to examine whether measurements of creativity as a domain general trait can explain possible connections between a domain general creative performance and one of the creative domain specific areas, humor. Another aim was to examine whether the maladaptive humor styles can explain possible differences in creative performances. An Internet-based survey was used on 281 students from a Swedish university. The survey was composed of three parts consisting of three separate measuring instruments ? Sense of Humor Questionnaire (SHQ-6) was used to measure the respondents? sense of humor, Humor Style Questionnaire (HSQ) measured the respondents? humor style and Alternate Uses Test (AUT) gave the respondents an opportunity to account for their creative performances.

BakgrundHÀr presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsÀttningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar tillgÀnglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan pÄverka och möjliggöra en tillÄtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka smÄ barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration frÄn etnografin. Observationer anvÀndes för att undersöka barnens skapande möjligheter. DÀrefter planerades och iordningsstÀlldes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under tvÄ veckor.

Kommunikativ innovation Ă€r ett hett forskningsomrĂ„de med tanke pĂ„ web 2.0. Interaktion mellan mĂ€nniskor uppstĂ„r kontinuerligt i vardagen och det Ă€r just i dessa konstellationer som ny kunskap genereras, information delas och erfarenhet bekrĂ€ftas.Uppsatsen fokuserar pĂ„ innovativ kommunikation i intranĂ€tmiljöer. Syftet Ă€r att undersöka resultatet frĂ„n den Ă„rliga enkĂ€tundersökningen av verksamhetsportalen pĂ„ företag X med mĂ„let att generera nya perspektiv pĂ„ portalens potential ur ett kommunikativt perspektiv. Intentionen med uppgiften Ă€r att generera ett resultat som Ă€r i linje med de förvĂ€ntningar systemets anvĂ€ndare har och företagets strategiska mĂ„lsĂ€ttning att vara en kunskapsstark, homogen organisation med starkt intern kultur.Strategin har varit en metodkombination med en primĂ€r kvantitativ studie omfattande 378 respondenter i en online enkĂ€tundersökning samt en kompletterande kvalitativ intervju. Även det vetenskapliga perspektivet Ă€r dualistiskt och innefattar sĂ„vĂ€l en hermeneutisks som en pragmatisk syn pĂ„ undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om hur förskollÀrare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans lÀroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, dÀr fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framlÀggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att frÀmja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lÀrandet. Det fanns dÀremot delade meningar om hur förskollÀrarna relaterar det estetiska arbetet till lÀroplanen. Samtliga pedagoger ansÄg att lÀroplanen har blivit mer Àmnesinriktad och att det estetiska fÀltet har fÄtt mindre fokus, dÀremot menade pedagogerna att lÀroplanen Àr öppen för tolkning.

Kreativiteten Ă€r mĂ„ngfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen Ă€r ett personlighetsdrag som pĂ„verkar alla omrĂ„den i individernas liv. ÄndĂ„ Ă€r perfektionismens pĂ„verkan över kreativ problemlösning otillrĂ€ckligt utforskat. DĂ€rför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med kĂ€nslor pĂ„verkar förmĂ„gan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkĂ€t samlades data in frĂ„n 96 deltagare genom sjĂ€lvskattningsinstrument för perfektionism och för kĂ€nslotillstĂ„nd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem dĂ€r svarstiderna registrerades.

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Införande av webbaserad sjÀlvbetjÀning i organisationer anses vara till nytta för bÄde organisationen och dess kunder. Genom att anvÀnda kanalen Internet Àr det möjligt att tillhandahÄlla den webbaserade sjÀlvbetjÀningen. Med denna undersökning har vi velat visa hur organisationer kan uppnÄ önskade effekter i anvÀndarnas arbetsuppgifter nÀr webbaserad sjÀlvbetjÀning införs och anvÀnds. Detta har vi gjort genom att ta reda pÄ vilka förvÀntningar organisationerna haft pÄ införandet samt att ta reda pÄ vilka förÀndringar som uppstÄtt efter införandet. För att ta reda pÄ förvÀntningar och förÀndringar som uppstÄtt vid införandet, har vi valt att undersöka organisationernas planering och pÄ vilket sÀtt tjÀnsten pÄverkat organisationens arbetssÀtt efter införandet.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.