Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr undersöka och analysera hur offentligt anstÀllda upplever belöningssystem samt att identifiera vad de anser vara ett idealt belöningssystem. Vidare Àr vÄrt syfte att komma med förslag till förbÀttringar pÄ rÄdande belöningssystem. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod dÄ vi har anvÀnt oss av bÄde besöks- och mailintervjuer samt en enkÀtundersökning. Vi anvÀnder oss av en deduktiv ansats. VÄr studie kan ocksÄ beskrivas som en fallstudie dÄ vi inriktar oss pÄ en organisation, nÀmligen FolktandvÄrden i Falkenberg.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med att motivera elever att ta en gymnasieexamen samt vilka faktorer yrkeskÄren upplever skapar motivation. Detta var enligt oss intressant att undersöka dÄ ett allt större ansvar över elever som riskerar att avbryta sin gymnasieutbildning lÀggs pÄ just studie- och yrkesvÀgledare. Studien grundades pÄ tvÄ frÄgestÀllningar; Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor i praktiken med att motivera elever till en gymnasieexamen och vilka uppfattningar har studie- och yrkesvÀgledarna sjÀlva om vilka faktorer som skapar motivation hos gymnasieeleverna? I studien, som Àr av kvalitativ karaktÀr, intervjuade vi Ätta stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma pÄ gymnasieskolor. VÄra informanter bekrÀftade att motivationsarbete inte Àr nÄgon lÀtt uppgift, men att de genom studieplanen (mÄlsÀttning), samtal, tydlig och enkel information samt programbyte kan fÄ elever motiverade att fortsÀtta studera pÄ gymnasiet.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Denna uppsats behandlar motivation och arbetstillfredsstÀllelse pÄ hotellrestauranger i Göteborg. Hotell- och restaurang Àr en av de branscher med högst personalomsÀttning och en bakomliggande orsak kan vara att medarbetare har lÄg motivation. Medarbetare ser inte heller arbete inom branschen som en riktig och lÄngvarig karriÀr. Syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa vad som motiverar medarbetare samt hur deras arbetstillfredsstÀllelse ser ut. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tidigare motivationsteorier som anvÀndes för att utforma en enkÀt, för att undersöka syftet.

I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

I denna studie ligger fokus pÄ utformning av videoinstruktioner i bildÀmnet pÄ gymnasieskolan vilka utvÀrderats via intervjuer av olika informanter, lÀrare och studenter. De videoinstruktionerna som utformades under arbetet bearbetades efter bland annat motivationsteorier, didaktik i bildklassrummet och innefattar konkreta material samt tekniska instruktioner. Uppgifterna har producerats med sjÀlvportrÀtt som det sammanhÀngande temat, i de olika tekniker som tas upp under Àmnet bild. Enligt lÀroplanen skall eleverna bland annat med hjÀlp av olika tekniker och uttryckssÀtt genom bÄde traditionella metoder samt nyare konstformer, fÄ en bÀttre förmÄga att sjÀlva utforma konstbilder och konstföremÄl med olika uttryck och budskap. Teknikerna sammanstÀlldes till instruktionsfilmer som kan anvÀndas som ett stöd till lektioner i bild.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfÀllig anstÀllning utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv pÄ sjÀlvidentitet i ett senmodernt samhÀlle. Bakgrund till varför denna studie genomförts Àr för att tillfÀlliga anstÀllningar genom bemanningsföretag Àr ett vÀxande fenomen samtidigt som det finns begrÀnsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anstÀllning. Vi har utgÄtt frÄn det fenomenologiska perspektivet och anvÀnt oss av teorier om moderniteten och sjÀlvidentiteten, teorier om det reflexiva sjÀlvet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgÄtt frÄn bekvÀmlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjÀlp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anstÀllningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfÀlliga, att anstÀllda behöver fÄ en rÀttvis behandling för att kÀnna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmÄner Àr viktiga för upplevd motivation.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

BakgrundDagens samhÀlle med ökad utbildnings- och kompetensnivÄ stÀller andra krav pÄ organisationerna Àn tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mÀnskliga resurser, det vill sÀga individens behov och roll i organisationen. Det lÀggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rÀttvisa, respekt, integritet och arbetsinnehÄll. Att mÀnniskan Àr en viktig resurs innebÀr att organisationen mÄste ta hand om henne pÄ rÀtt sÀtt. Hon mÄste fÄ möjlighet att vÀxa och utvecklas inom organisationen, dÄ en vÀl motiverad anstÀlld presterar bÀttre och ger dÀrmed en större möjlighet för företaget att nÄ framgÄng.SyfteSyftet Àr att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna Àr tillÀmpliga i den speciella kontexten.