I denna studie ligger fokus pÄ utformning av videoinstruktioner i bildÀmnet pÄ gymnasieskolan vilka utvÀrderats via intervjuer av olika informanter, lÀrare och studenter. De videoinstruktionerna som utformades under arbetet bearbetades efter bland annat motivationsteorier, didaktik i bildklassrummet och innefattar konkreta material samt tekniska instruktioner. Uppgifterna har producerats med sjÀlvportrÀtt som det sammanhÀngande temat, i de olika tekniker som tas upp under Àmnet bild. Enligt lÀroplanen skall eleverna bland annat med hjÀlp av olika tekniker och uttryckssÀtt genom bÄde traditionella metoder samt nyare konstformer, fÄ en bÀttre förmÄga att sjÀlva utforma konstbilder och konstföremÄl med olika uttryck och budskap. Teknikerna sammanstÀlldes till instruktionsfilmer som kan anvÀndas som ett stöd till lektioner i bild.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfÀllig anstÀllning utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv pÄ sjÀlvidentitet i ett senmodernt samhÀlle. Bakgrund till varför denna studie genomförts Àr för att tillfÀlliga anstÀllningar genom bemanningsföretag Àr ett vÀxande fenomen samtidigt som det finns begrÀnsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anstÀllning. Vi har utgÄtt frÄn det fenomenologiska perspektivet och anvÀnt oss av teorier om moderniteten och sjÀlvidentiteten, teorier om det reflexiva sjÀlvet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgÄtt frÄn bekvÀmlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjÀlp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anstÀllningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfÀlliga, att anstÀllda behöver fÄ en rÀttvis behandling för att kÀnna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmÄner Àr viktiga för upplevd motivation.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

BakgrundDagens samhÀlle med ökad utbildnings- och kompetensnivÄ stÀller andra krav pÄ organisationerna Àn tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mÀnskliga resurser, det vill sÀga individens behov och roll i organisationen. Det lÀggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rÀttvisa, respekt, integritet och arbetsinnehÄll. Att mÀnniskan Àr en viktig resurs innebÀr att organisationen mÄste ta hand om henne pÄ rÀtt sÀtt. Hon mÄste fÄ möjlighet att vÀxa och utvecklas inom organisationen, dÄ en vÀl motiverad anstÀlld presterar bÀttre och ger dÀrmed en större möjlighet för företaget att nÄ framgÄng.SyfteSyftet Àr att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna Àr tillÀmpliga i den speciella kontexten.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av matkortssystem inom gymnasieskolor.Metod: Studien har en kvalitativ metod och ?r baserad p? ?ppna fr?gor i form av en enk?t fr?n deltagare som studerar eller har avslutat studier p? gymnasieskolor som anv?nder matkort. Deltagarna har tagits fram genom bekv?mlighetsurval, sn?bollsurval och avsiktligt urval. Totalt inkom 30 svar.

DÄ medellivslÀngden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag Àr friskare och piggare i högre Älder har frÄgan om pensionsÄldern Äter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett lÀngre arbetsliv. DÄ detta vÀckte mÄnga negativa reaktioner i media fÄngades vÄrt intresse för frÄgan, sÀrskilt dÄ den genomsnittliga pensionsÄldern idag ligger pÄ ca 63 Är bland mÀnniskor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 Ärs Älder.Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur Àldre mÀnniskor kan motiveras att stanna kvar lÀngre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för Àldre mÀnniskor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna anvÀndas av arbetsgivare som Àr intresserade av att behÄlla sina Àldre anstÀllda samt bidra till vidare forskning runt Äldersbaserad motivationsteori.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvÀrsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.Det vi kom fram till i denna uppsats var att Àldre mÀnniskor, under rÀtt förutsÀttningar, kan motiveras att stanna kvar lÀngre i arbetslivet.

Vi lever i ett könsmedvetet samhÀlle och det Àr idag allt viktigare att bÄda könen behandlas lika och att inga sÀrbehandlingar görs pÄ grund av könet. Trots detta Àr det inte jÀmstÀllt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. BÄde allmÀnheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gÀller deras sÀtt att leda de anstÀllda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer dÄ vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet pÄ vÄra frÄgor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla Ätta personalcheferna.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Vad som motiverar olika grupper har lÀnge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag Àr strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer Àr förÀnderliga och pÄ senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och Àven attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter Àr yrket som managementkonsult, vilket Àr ett varierande men pÄfrestande yrke med relativt lÄg finansiell ersÀttning per nedlagd tid. Denna attraktion sÀger till viss del emot vad erkÀnda motivationsteorier menar motiverar dessa personer och dÀrmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar Àr viktigt för denna grupp.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Tidigare forskning inom Àmnet visar pÄ att anstÀllda som Àr nöjda med förmÄnerna som ett företag erbjuder kommer att engagera sig till fullo till verksamheten. Trots att det forskats mycket om motivation i stora företag Àr forskningen begrÀnsad om hur olika belöningar pÄverkar anstÀlldas engagemang i smÄ företag. Det Àr bevisat att anstÀlldas engagemang spelar en stor roll för företaget. Det faktum att smÄ företag har en begrÀnsad mÀngd resurser gör att motivationsarbetet med yttre belöningar Àven det Àr begrÀnsat, vilket betyder att chefer istÀllet tvingas motivera sina anstÀllda pÄ andra sÀtt. Det finns ett antal teorier som föresprÄkar hur anstÀllda kan motiveras pÄ andra sÀtt Àn genom finansiella belöningar.Studien kommer utgÄ frÄn problemformuleringen om belöningssystem anvÀnds i smÄ företag och varför just dessa belöningssystem anvÀnds.