Sökresultat:
287 Uppsatser om Innehćllsbaserade motivationsteorier - Sida 10 av 20
Motivation pÄ distans : En studie om motivation inom bemanningsföretag
Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för motivation inom bemanningsföretag. Detta gör vi genom att undersöka vilka faktorer som konsulter anser sig motiverade av och hur konsultchefer arbetar med motivation. Vi valde att inrikta oss pÄ bemanningsbranschen dÄ det Àr en kraftigt vÀxande bransch dÀr det rÄder speciella anstÀllningsförhÄllanden. DÄ konsultchefer utgör den nÀrmaste kopplingen för konsulterna till bemanningsföretaget har de en central roll i deras anstÀllning. I och med att det ofta finns en distans mellan konsulter och konsultchefer tror vi att det finns sÀrskilda förutsÀttningar som pÄverkar motivation i denna bransch.
Hur upplever personer med Parkinsons sjukdom att sj?lva optimera sin behandling genom egenmonitorering?
Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r
behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver
kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller
st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.
DÀrför Àr vi inte med pÄ Idrott och hÀlsa! : En studie om inaktiva elevers angivna skÀl till hög frÄnvaro och lÄg aktivitetsgrad i Àmnet Idrott och hÀlsa.
AbstractForskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan lÀnge varit samstÀmmig om stora hÀlsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hÀlsa (Skolverket, 2000) pÄvisar Àmnets huvudsakliga syfte vilket Àr att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en lÄngsiktig hÀlsofrÀmjande livsstil. I en nationell utvÀrdering av Idrott och hÀlsa pÄtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte Àr med i eller har lÄg aktivitet i Àmnet.
I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947
Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.
?Vad ?r det som f?rv?ntas av en patientf?retr?dare?? - Patientf?retr?dares m?jligheter att samverka med akt?rer inom l?kemedelsforskning
Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken
tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under
vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur
lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder:
1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap
g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid
vetenskaplig kunskapsproduktion?
2.
Elevers motivation till att lÀra NO
Jag har i denna studie undersökt elevers motivation till att lÀra NO i skolan. De olika motivationsteorierna samverkar alla nÀr det gÀller motivation till att lÀra. Med sina olika attityder pÄverkas ocksÄ eleverna av varandra vilket Àven pÄverkar deras motivation till att lÀra. I denna studie har elever frÄn tre 6:e klasser fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtstudie om vad de tycker om innehÄllet i de naturorienterande Àmnena, kraven i NO, synpunkter pÄ varför de gör sina lÀxor/lÀser till ett prov. De har Àven fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de bÀst tycker om att arbeta och hur en lektion skall vara för att de skall kunna lÀra bÀst.
Den arvsr?ttsliga kampen mellan s?rkullbarn och efterlevande make: En analys av intresseavv?gningen i lagstiftningen
Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.
EN FILTRERAD BILD AV SJ?LVET En strukturerad forsknings?versikt om barns och ungas identitetsskapande
Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok
?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av
filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att
anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en
?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.
Portfolio och elevers motivation. : En litteraturstudie gÀllande relationen mellan portfolio som arbetsmetod och elevers motivation
Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, bÄde digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden Àr mer motiverande för eleverna Àn den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och nÄgra av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har anvÀnts i denna uppsats Àr forskningskonsumtion vilket innebÀr att resultatet Àr baserat pÄ tidigare forskning inom de omrÄden som berörs i denna uppsats, det vill sÀga motivation och portfolio. UtifrÄn dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta dÄ den har flera tekniska fördelar jÀmfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom Àven att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats Àr att framförallt den digitala portfolion Àr en gynnsam metod att anvÀnda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsÀtta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.
HAR DU BORSTAT T?NDERNA? V?rdpersonalens f?rslag f?r f?rb?ttrad tandborstning p? sjukhus
Bakgrund
D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke
och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r
sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care
fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.
PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie
Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga
personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet
att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda
utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i
undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska
f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters
upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs.
Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av
kliniska f?rdigheter.
Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem
deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys.
Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.
Att leva med en ovanlig sjukdom: Cervikal dystoni ur ett personperspektiv.
Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys
Adaptionsmodell.
Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande
muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r,
vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.
Graffiti, varför? : graffitimÄlarnas motivationer
Undersökningen vill visa pÄ den motivation som dagens graffitimÄlare i Stockholm har till att göra sina mÄlningar och vad jag som blivande lÀrare kan ta till mig vad det gÀller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frÄgestÀllning Àr: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga Är bÄde i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat frÄn HÄkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri bestÄr av intervjuer med fyra stycken graffitimÄlare som Àr aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgÄtt ifrÄn olika teman som skall hjÀlpa mig att förstÄ informanternas förhÄllande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats pÄ informanternas syn pÄ sitt eget konstnÀrskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, sjÀlva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjÀlp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lÀrt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lÀrare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten frÄn examensarbetet vilka jag med hjÀlp av en dator och digitalprojektor projicerat stort pÄ vÀggen och sedan mÄlat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men pÄ ett institutionaliserat sÀtt dÄ jag har anvÀnt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byrÄkrati. Platsen för detta var vita havet pÄ Konstfack..
H?lsosamma matvanor i skolor med olika socioekonomiska f?ruts?ttningar
Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja
h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget.
Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren
2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning
av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277
registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa
analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.
Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status,
tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt
g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av
matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.
ELITIDROTTARES H?LSA OCH V?LBEFINNANDE I VARDAGEN.
Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang
samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat
med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den
arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen
s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan
andra delar i vardagen.