Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förÀndring vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick dÄ möjlighet att vÀrdera tillgÄngen till vÀrkligt vÀrde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstÄtt felvÀrderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrÄgasatts. Vi kommer att se nÀrmare pÄ revisorernas syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ revisorers tankar om vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rÀttvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring Àmnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom Àmnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansÄg att vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rÀttvisande bild. Metoden ansÄgs dock vara relativt komplicerad och komplex.

Framtidsstudier har i alla tider anvÀnts av makthavare för att fÄ information om framtiden. Metoderna har varierat genom Ären. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier anvÀnds ofta som underlag till lÄngsiktiga beslut i politik och nÀringsliv. DÀrför Àr det intressant att titta pÄ om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Syfte: Syftet med studien ?r att belysa sjuksk?terskors uppfattningar av kostr?dgivning inom prim?rv?rden, vilka faktorer som p?verkar arbetet samt deras attityder tilltv?rprofessionellt samarbete.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ design d?r semistrukturerade intervjuer anv?ndes f?r datainsamling. Urvalet bestod av fem sjuksk?terskor verksamma inomprim?rv?rden. En kvalitativ inneh?llsanalys till?mpades f?r bearbetning av materialet.Resultat: Materialet resulterade i elva kategorier som besvarade studiens fr?gest?llningar.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Betygen Àr en sjÀlvklar och ofrÄnkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhÀllsdebatten. Ofta Àr det politikers Äsikter man fÄr höra nÀr det gÀller betyg och bedömning. Men de som pÄverkas mest av betygen, eleverna som gÄr i skolan just nu, hur tÀnker de? Syftet med undersökningen Àr att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieÀmnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar.

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se pÄ fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger pÄ att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestÄende av fem ringar. Denna bild skall dÀrefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestÄende av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori gÄr att applicera pÄ Al-Qaida..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstÄ vad som hÀnder med barn och pedagoger nÀr mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten pÄ förskolan. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar frÄn dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshÀmtande metoder. Som pedagogisk metod har vi anvÀnt oss av ett tema inriktat arbetssÀtt med inriktning pÄ samspelet mellan barn och pedagoger vi har ocksÄ utgÄtt frÄn ett estetiskt förhÄllningssÀtt. Vi har Àven anvÀnt förskolans lÀroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vÄr undersökning. Resultatet visar att bÄde barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö dÀr man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

Bild och dans Àr bÄda visuella sprÄk och icke verbala uttrycksmedel. De Àr konstarter och har funnits med oss sedan lÄngt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fÄtt göra en analys. De ord som eleverna anvÀnt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjÀlpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.