Vi har i den hÀr studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och pÄ sÄ sÀtt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att sÀkerstÀlla sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnÄ ett balanserat beroendeförhÄllande, förutsÀttningarna att skapa egna kundrelationer och stÀrka företagets varumÀrke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss pÄ etableringsstrategin indirekt export med inriktning pÄ piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumÀrken. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.

SammanfattningAkademi:Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling,MĂ€lardalens HögskolaNivĂ„:Kandidatuppsats i Företagsekonomi/VĂ„rtermin 2008Titel:Kundlojalitet, en studie av försĂ€kringsbranschenFörfattare:Maria Bergström, -79ÅkersbergaFredrik Karlsson, -84VĂ€sterĂ„sAnders Melkersson, -66VĂ€sterĂ„sHandledare:Jonsson, ClaesProblem:Allt fler företag anvĂ€nder sig idag av relationsmarknadsföring för att fĂ„ lojala kunder. Anledningen Ă€r att företagen vill ha lojala kunder dĂ„ dessa anses vara den mest lönsamma kundgruppen. Hur företagen definierar en lojal kund Ă€r avgörande för hur detta arbete utformas.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och jĂ€mföra hur företagen Skandia i VĂ€sterĂ„s, Folksam i Stockholm och FörsĂ€kringscenter i VĂ€sterĂ„s definierar lojala kunder. Syftet Ă€r Ă€ven att beskriva och jĂ€mföra hur dessa företag arbetar för att uppnĂ„/öka kundlojalitet.Metod:Vi anvĂ€nder oss av en kvalitativ insamlingsmetod i vĂ„r uppsats. UtifrĂ„n den teoretiska referensramen har intervjufrĂ„gor sammanstĂ€llts.

Med utgÄngspunkt i att e-handeln ökat markant de senaste Ären, samt att vi tror att enwebbutiks framgÄng ligger i webbsidans anvÀndarvÀnlighet och unikum, avser vi studerahur en nischad modebutik kan nyttja dagens teknik för att bli mer framgÄngsrik. Studienfinner grund i ett antal semistrukturerade intervjuer samt en fallstudie av befintligawebbutiker. Med vÄr teoretiska referensram har vi noga analyserat det insamladematerial vilket vi erhÄllit under intervjuerna och fallstudien. Den teoretiska referensramenbaseras pÄ teorier vilka behandlar webbdesign och anvÀndarvÀnlighet. Studien byggerpÄ teorierna Universal Design, Social Actor, designprinciper/designmönster samt detmÀnskliga systemet.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.

Denna studie Àr en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bÀsta i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i slÀktinghem. FrÄgestÀllningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen betrÀffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid slÀktingplacering? UtifrÄn detta tittar vi Àven pÄ de etniska aspekterna, eftersom lagen Àr tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom slÀkten. Till tidigare forskning har vi anvÀnt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom omrÄdet slÀktingplaceringar. Teoretiska utgÄngspunkter i studien Àr familjerelationer och identitet.

Idag Àr samhÀllet vÀldigt miljöinriktat och allt fler mÀnniskor uppskattar ett utbud av hÄllbara resurser för en hÄllbar utveckling. MÄnga företag tillÀmpar detta i sitt varumÀrkesbyggande jÀmsides med andra strategier och faktorer för att uppnÄ ett starkare varumÀrke.Vi har valt att avgrÀnsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrensprÀglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumÀrke. Ett av till att vi valt Telge Energi Àr pÄ grund av att företaget gÄtt ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget Àr ytterligare ett att de Àven sÀger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar dÀrmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen.Med utgÄngspunkt i att fÄ ökad förstÄelse för Telge Energis varumÀrkesbyggande har som mÄl att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillÀmpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har faststÀllt ur studien Àven försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi Àven tagit fasta pÄ brister i Energis varumÀrkesbyggande i relation till vÄr valda teoretiska referensram, som kan vara hjÀlp och anvÀndning för företaget i framtiden.Den teoretiska referensramen Àr frÀmst baserad pÄ David A.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie pÄ tvÄ företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda pÄ varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgrÀnsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidÄkning.Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell.

Skolan Àr Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande pÄ barn och ungdomar under en lÄng tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans vÀrld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trÀdde i kraft den 1 april 2006 Àr skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat krÀnkande beteende. Dock Àr bÄde forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning mÄnga och olika skolor arbetar pÄ olika sÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning pÄ, utifrÄn tre olika skolors ÄtgÀrdsprogram.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

ProblemomrÄde: Situationen pÄ take-awaymarknaden i Sverige i relation till de möjligheter som finns för att utveckla denna i framtiden. För uppsatsen tas en utgÄngspunkt i följande generella frÄgestÀllningar: 1. Vilka teoretiska utgÄngspunkter finns för fenomenet? 2. Hur har fenomenet utvecklats och hur tar det sig uttryck idag? 3.

SammanfattningSedan Àndringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) Är 2007 har bostadsrÀttsföreningar inte lÀngre rÀtt till avdrag för betalda rÀntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en Àndring i en bostadsrÀttsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan Àven sÀnkas för den enskilda medlemmen beroende pÄ hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrÀttsförening har rÀtt att göra avdrag för betalda rÀntekostnader som avser egen skuld.

Vi har studerat hur ledarskapet och arbetsmiljöarbetet hos ett företag ska se ut för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt skapa förutsÀttningar för att medarbetarna ska vara friska och trivas pÄ arbetsplatsen. UtifrÄn vÄr teoretiska ram och genom en kvalitativ undersökning av Sparbanken Finns ledarskap och arbetsmiljöarbete, har vi kommit fram till en rad nyckelfaktorer som Àr av stor vikt för att ledarskapet skall anses hÀlsofrÀmjande. Avslutningsvis diskuterar vi hur det hÀlsofrÀmjande ledarskapet kan komma att förÀndras beroende pÄ företagets organisation, verksamhet, historia, lönsamhet och makroekonomiska faktorer..

Alla aktiebolag Àr skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Beroende pÄ bolagens storlek stÀlls olika krav pÄ redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys Àr en sammanstÀllning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjÀnade likvida medel, men Àven hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys Àr nÄgot som ocksÄ kan anvÀndas i den interna styrningen av bolag för att fÄ kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.