Det övergripande syftet med studien var att studera hur gymnasieelever kan uppfatta innebörden av begreppet vÄldtÀkt. Avsikten var Àven att undersöka hur denna uppfattning förhöll sig till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. UtgÄngspunkten för arbetet var Stina Jeffners doktorsavhandling, ?Liksom vÄldtÀkt, typ? frÄn 1998, dÀr Jeffner intervjuade skolelever om deras förstÄelse för vÄldtÀkt.Den valda metoden för arbetet var kvalitativa intervjuer. Jag ville ha möjlighet att föra en dialog med mina intervjudeltagare, och ansÄg att den metoden var bÀst lÀmpad för detta.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av tvÄ lÀrare i svenska som andrasprÄk. Studiens delsyfte Àr att relatera dessa uppfattningar till det mÄl- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frÄgestÀllningar avser aspekter betrÀffande vad som möjliggör, försvÄrar och förutsÀtter bedömningsarbetet med performansanalys. ProblemomrÄdet, bedömning inom svenska som andrasprÄk, Àr komplext och mÄngfacetterat samt tenderar att vara tidskrÀvande och omfattande. LÀrare inom Àmnet behöver kunskaper om den speciella process som tillÀgnandet av ett andrasprÄk innebÀr, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hÀnsyn till denna process.

NÀr infrastukturen i dagens samhÀlle mÄste utökas görs det i redan tÀtbebyggdaomrÄden, vilket krÀver att nya anlÀggningarna utförs under markytan. Dettaresulterar i stora och tidskrÀvande bergtunnelprojekt. Under byggtiden skabefintliga anlÀggningar som pÄverkas kunna vara i drift utan att nÄgot skadasker. Det medför mÄnga restriktioner för byggentreprenörerna för att klara avdessa krav, allt för att minimera pÄverkan pÄ omgivningen.Vid de allra svÄraste platserna kan det vara ett alternativ att byta ut denkonventionella drivningsmetoden, borrning och sprÀngning, mot en alternativmetod. I detta examensarbete har den alternativa metoden vajersÄgningstuderats för att utvÀrdera metoden nÀr den anvÀnds inomberganlÀggningsprojekt.Fallstudien utfördes pÄ Norrströmstunneln som Àr en del av Citybanan sombyggs i Stockholm.

Syfte: Att undersöka den Entreprenöriella Orienteringen i ett stort, etablerat företag som vill öka den organiska tillvÀxten. Om nödvÀndigt, justera EO-modellen sÄ att den passar i den specifika kontingensen. Ge rÄd om hur ett stort, etablerat företag kan öka den Entreprenöriella Orienteringen. Metod: En fallstudie pÄ Trelleborg AB genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med respondenter frÄn olika organisationsnivÄer. Vi har ocksÄ studerat en stor mÀngd artiklar.

De sÄ kallade 3:12-reglerna tillkom i samband med 1990/91 Ärs skattereform i syfte att reglera beskattningen för Àgare av fÄmansföretag. Det huvudsakliga syftet med reglerna Àr att förhindra fÄmansföretagare frÄn att ta ut utdelning istÀllet för lön för att fÄ skatteförmÄner. FrÄn början infördes strÀnga stoppregler för att i högsta möjliga grad förhindra inkomstomvandling. De strÀnga reglerna fick oönskade konsekvenser i form av minskad tillvÀxt i fÄmansföretagen. För att öka företagandet och investeringsviljan blev reglerna med Ären mer generösa och denna trend har fortsatt Ànda fram till införandet av de senaste Àndringarna som trÀdde i kraft den 1 januari 2014.I första delen av uppsatsen visar vi bakgrunden till 3:12-reglerna, reglernas utveckling fram till idag samt redogör för skÀlen till införandet av reglerna och till de Àndringar som gjorts.I analysen utreder vi huruvida lagstiftarens syfte med 3:12-reglerna kommer att uppnÄs i teorin med hjÀlp av de senaste Àndringarna.

SammanfattningFöretagsförvÀrv Àr en vanlig företeelse i dagens nÀringsliv. FörvÀrven sker av olika anledningar, exempelvis en önskan om att utöka ett företags marknadsandelar, skapa synergieffekter, utöka ett företags produktportfölj, med mera. Inför ett företagsförvÀrv, genomförs ofta en omsorgsfull analys av det företag som skall förvÀrvas, för att köparen skall fÄ tillrÀcklig förtrogenhet och kÀnnedom om företaget. Det Àr denna analys som kallas för Due Diligence analysen. Förutom att en Due Diligence medför en ökad förtrogenhet och kÀnnedom orsakar Àven en Due Diligence mindre fördelaktiga sakförhÄllanden, sÄsom ökade kostnader och en fördröjning av förvÀrvet.

I denna fallstudie skapas förstÄelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, dÀr byrÄkrati och postbyrÄkrati prÀglar introduktionen. Problemdiskussionen förstÀrks genom anvÀndning av dikotomi, dÀr grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien Àr att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

FrĂ„n och med Ă„r 2005 tillĂ€mpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillĂ€mpning av IAS 40 tillĂ„ts företag att vĂ€rdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvĂ€rde eller verkligt vĂ€rde, dĂ€r verkligt vĂ€rde som regel Ă€r det samma som marknadsvĂ€rde. I juridiska bolag tillĂ„ts i dagslĂ€get endast vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde.Syftet med denna uppsats Ă€r att jĂ€mföra och beskriva skillnaderna mellan vĂ€rderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter nĂ€r vĂ€rdering sker till anskaffningsvĂ€rde respektive verkligt vĂ€rde, utifrĂ„n ÅRL:s definition av rĂ€ttvisande bild. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillĂ€mpar och resonerar kring de olika vĂ€rderingsmetoderna. Detta har Ă„stadkommits genom intervjuer med personer företagen sjĂ€lva ansĂ„g vara mest lĂ€mpade.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och VÀrnamos kommuner (GGVV regionen).Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare vÀcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. DÄ stöden gÄtt frÄn att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att fÄ en djupare förstÄelse av stöden har det Àven undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men Àven hur anhörigstödjare anser att stöden pÄverkar dem.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 dÄ företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt vÀlmÄende företag. DÄ det uppdagades att Enrons revisionsbyrÄ Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmÀnheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggÄr nÄgra förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affÀrstransaktioner. AllmÀnheten förvÀntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affÀrer och blir dÀrför besvikna pÄ revisionsprofessionen dÄ en revisionsskandal uppstÄr. För att minska detta förvÀntningsgap behöver allmÀnhetens förvÀntningar pÄ en revisors ansvar realiseras och alltsÄ minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det hÀr Àr ett kvalitativt arbete dÀr materialet kommer ifrÄn lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar frÄn Stockholms tingsrÀtt samt utlÄtanden frÄn RevisorsnÀmnden.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil Älder berÀknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet Àr ett Àmne som pÄ mÄnga sÀtt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fÄtt den uppmÀrksamhet de förtjÀnar i samhÀllet. Vi tror Àven att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjÀlp och det stöd som faktiskt behövs. I vÄr studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berÀttar om sina erfarenheter. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka hur deras psykiska hÀlsa har pÄverkats och hur deras sociala stöd har pÄverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.

Enligt det agentteoretiska synsÀttet kan osÀkerhet kring företagsledarens beteende avhjÀlpas genom att förutsÀtta ett opportunistiskt beteende frÄn denne och sedan utforma styrmekanismer som begrÀnsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra vÀrderingar Àn de som format de svenska institutionerna. DÀrmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersÀttningar i Sverige.Syftet med denna uppsats Àr att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgÄ frÄn en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppstÀllda kriterierna att uppgÄ till 211 företag. Respektive bolags Ärsredovisningar studerades dÀrefter med hjÀlp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhÀmtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bÀttre lÀmpade. Resultaten indikerar pÄ att det Àr institutionell teori i form av hÀrmande isomorfism och symbolisk kompensation som Àr mer tillÀmplig för att förklara rörliga ersÀttningar i det svenska corporate governance-systemet.

I dagslÀget anvÀnder en stor del av de smÄ och medelstora företagen affÀrssystem. AffÀrssystemet kan sÀgas vara hjÀrtat i ett företag och det bidrar till att genomföra de affÀrsstrategier som finns. Under de senast 10-15 Ären har det vuxit fram sÄ kallade molntjÀnster vilket tillÄter företagen att anvÀnda hela eller delar av affÀrssystemen över Internet istÀllet för att hantera dess hÄrd- och mjukvara lokalt. Detta kan vara till fördel för mindre företag dÄ det leder till flexibilitet, skalbarhet och kostnadsreduceringar. MÄnga stÀller sig positivt till denna utveckling men statistiken visar att det Àr ett lÄgt anvÀndande av molntjÀnster för detta ÀndamÄl.

NÀr en individ kommer till en ny och obekant plats Àr det normalt att han/hon inte kÀnner till det nya omrÄdets symboler, regler och normer, nÄgonting som han/hon mÄste lÀra sig för att kunna förstÄ och kommunicera med sin omgivning. Det hÀr förhÄllandet kan leda till irrationella beteenden som kan hindra ?nykomlingen? att lyckas förÀndra sin situation till det bÀttre och kunna tillfredsstÀlla sina grundlÀggande behov. Syftet med examensarbetet Àr hur uppsatsens teoretiska byggstenar kan tillÀmpas pÄ invandrarnas verklighet i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs framför allt av George Kellys teori (1991) och gÄr ut pÄ att nÀr en individs konstruktionssystem, det vill sÀga uppfattning av vÀrlden inte kan tillÀmpas pÄ de situationer han/hon befinner sig i upplever han/hon Ängest och det föranleder honom/henne att genom strategier som definitionsmÀssigt Àr försvarsmekanismer försöka komma tillrÀtta med den obegripliga verkligheten.