Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns motorik i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄl har förskollÀrare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollÀrare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollÀrare vara hinder för rörelse?I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollÀrarnas mÄl med rörelse i förskolan Àr att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmÄgan. FörskollÀrarna beskriver att det förekommer en mÀngd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Syftet med arbetet Àr att se om man kan öka koncentrationen hos elever genom motorisk trÀning i form av lek och andra rörelseaktiviteter. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 1 under fem veckor. För att komma fram till ett resultat anvÀnds datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och observationer. Elever observerades under lektioner för att se nÀr koncentrationen missriktades och om avbrott i form av olika rörelseaktiviteter kan fÄ eleverna att ÄtergÄ till arbetet..

I Sverige och Norge har 3-5 % av alla barn diagnosen ADHD. Diagnosen innebÀr i huvudsak svÄrigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och uppmÀrksamhet. Barnen kan Àven ha motoriska svÄrigheter, dÄ en sjukgymnastisk utredning kan göras. Syftet med studien Àr att belysa svenska och norska sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av bedömning och behandling av barn med ADHD med motoriska svÄrigheter. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av svenska och norska sjukgymnaster.

Samha?llets o?kade krav pa? skriftspra?klighet medfo?r att funktionshinder kopplat till la?s- och skrivsva?righeter o?kar. Samtidigt visar internationella la?sunderso?kningar pa? en sa?mre litteracitetsutveckling fo?r elever med annat modersma?l a?n svenska. Dessa elevers spra?kliga fo?rma?gor och eventuella sva?righeter a?r ofta sva?rbedo?mda och kartla?ggningsmaterial som testar elevernas spra?kfo?rma?ga pa? ba?da spra?k lyser i dagsla?get med sin fra?nvaro.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utstrĂ€ckning organiserad motorisk trĂ€ning bedrivs i skolan för elever i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. I detta syfte har ingĂ„tt att ta reda pĂ„ hur idrottslĂ€rare ser pĂ„ motorisk trĂ€ning i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa för barn i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har varit följande:1. Är motoriken viktig nĂ€r idrottslĂ€rarna planerar sina idrottslektioner?2.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator?s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner..

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Med vÄr studie avsÄg vi att undersöka om förskolebarn och förskollÀrare anser att utomhusmiljön kan bidra till barnens lÀrande av motoriska, sociala och verbala fÀrdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin nÀrmiljö. Vidare avsÄg vi att studera förskolebarns och förskollÀrares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lÀrande. Vi önskar Àven att blivande förskollÀrare och verksamma pedagoger ska fÄ inspiration till att anvÀnda utomhusmiljön som ett rum för lÀrande. VÄr studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i tvÄ olika förskolor. Studiens resultat gav en mÀngd konkreta exempel pÄ förskolebarns lÀrande utomhus.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns förmÄga att skriva texter förÀndras nÀr de fÄr anvÀnda datorn som verktyg jÀmfört med nÀr de skriver för hand, samt att analysera skrivförmÄga utifrÄn ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag Àr datorn en sjÀlvklar artefakt för vuxna mÀnniskor. Den Àr pÄ vÀg in i skolan men har Ànnu inte blivit en sjÀlvklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde fÄ skriva sig till lÀsning men pÄ grund av motoriska svÄrigheter att skriva och forma bokstÀver för hand tar undervisningen ofta sin början med lÀsning istÀllet. Detta vÀckte idén om att ta reda pÄ hur datorn pÄverkar förutsÀttningarna för en god skrivutveckling.