Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

År 2003 reviderades LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barnens förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn pĂ„ hur motorisk fĂ€rdighet pĂ„verkar barnets lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gĂ€llande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns lĂ€s- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhĂ„ller sig till barns motorik i relation till lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen pĂ„ betydelsen av motorisk trĂ€ning för barns lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.Alla tre ansĂ„g att motoriken i nĂ„gon form hade betydelse, men i vilken utstrĂ€ckning dĂ€r gick informanternas Ă„sikter isĂ€r..

Fysisk aktivitet Àr livsviktigt för mÀnniskan, hon Àr konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhÀlle som vi idag lever i har en mÀngd folksjukdomar sÄ som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit pÄ grund av den livsstil vi för. VÄr livsstil lÀggs till grunden redan i barndomen och det Àr dÀrför viktigt att vi tidigt uppmuntrar vÄra barn till att röra pÄ sig. Det Àr dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det Àr viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse Àr viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Syftet med vÄr studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀr in ett nytt och frÀmmande sprÄk som engelska. Studien syftar Àven till att belysa skillnaden mellan inlÀrningen av engelska hos en elev i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hos en elev utan lÀs- och skrivsvÄrigheter. LitteraturgenomgÄngen ger en bakgrund och en förstÄelse av problemomrÄdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lÀrare och specialpedagoger som Àr vÀl insatta i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur sprÄkinlÀrning gÄr till för elever i och utan dessa svÄrigheter.Resultatet av studien visar att det Àr mycket svÄrt för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter att lÀra in ett nytt och frÀmmande sprÄk. Dessa elever behöver dÀrför en anpassad undervisning dÀr deras behov och förutsÀttningar tas i beaktning. TillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel, som exempelvis datorn, Àr av stor vikt vid dessa elevers inlÀrning.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

In everyday life we perform motor behaviours that have no apparent instrumental function. Are these correlated to sensation seeking and do they differ depending on what situations we are in? University students in Örebro (N=108), participated in the study. The participants were asked to fill out a double questionnaire containing the sensation seeking scale and another one for measuring non-productive motor behaviours. The non-productive motor behaviours were not correlated to the sensation seeking scale.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska anstrÀngning pÄ tvÄ olika skolgÄrdar. VÄra frÄgestÀllningar var följande:? Hur pÄverkar skolgÄrdens utseende elevernas fysiska anstrÀngning?? Vilka motoriska fÀrdigheter trÀnas pÄ respektive skolgÄrd?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar skolgÄrdens utseende elevernas aktiviteter?MetodStudien omfattar tvÄ delar; registrering av hjÀrtfrekvensvÀrden och en observation. Observationen bestod av tvÄ delar, de motoriska fÀrdigheter eleverna trÀnade pÄ respektive skolgÄrd samt de aktiviteter eleverna utförde.Resultat? Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgÄrdens utseende utövar inflytande pÄ elevernas fysiska anstrÀngning Àr bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgÄrden Àr en öppen yta eller utformad av mindre rum.? PÄ skolgÄrd A trÀnas kast, elevernas förmÄga att springa och hoppa.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Sammandrag Mitt syfte Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av motorisk trÀning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgor i mitt arbete: Hur arbetar nÄgra pedagoger i de tidigare Ären med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur pÄverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förÀndringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motoriktrÀning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött pÄ sen de började med massage och motoriktrÀning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma bÄde inom förskolan och inom grundskolans tidigare Är. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det Àr viktigt att man Àgnar sig Ät motorisk trÀning och att det Àven Àr av vikt att lÀgga mer fokus pÄ massage/avslappning, eftersom dagens barn Àr stressade och behöver lÀra sig att slappna av Mina slutsatser Àr att motorisk trÀning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjÀlpa dem att bÄde slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutÀndan kan leda till bÀttre studieresultat..