Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska trÀning samt vad pedagogerna har för kunskaper i Àmnet. För att fÄ reda pÄ detta har jag lÀmnat ut enkÀter och i samband med utlÀmnandet av dessa Àven personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans nÀrhet till naturen. Pedagoger frÄn sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen Àr höga, men resurserna rÀcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utstrÀckning som pedagogerna önskar..

Parkinsons sjukdom Àr en neurologisk sjukdom, som frÀmst drabbar motorik, men Àven kan pÄverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlÀgga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgÄng av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrÄn aktivitets- och delaktighetsdomÀnerna i ICF. JÀmförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen Àgnade mer tid Ät personlig vÄrd, men mindre tid Ät vila och TV-tittande.

Studien skildrar hur förskollÀrare arbetar med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare frÀmst identifierar koncentrationssvÄrigheter genom den motoriska överaktivitet och brist pÄ fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer Àven, dock i mindre grad att koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig genom passivitet dÄ barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar ocksÄ att förskollÀrares arbetssÀtt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjÀlpa barn med koncentrationssvÄrigheter.

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ utomhuspedagogik i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur definierar förskollÀrare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollÀrare anvÀndningen av utomhuspedagogik i praktiken? I vÄr studie intervjuade vi Ätta förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare sÀger sig anvÀnda sig av utomhuspedagogik fast pÄ flera olika sÀtt. En del av deltagarna sa sig anvÀnda sig av utomhuspedagogiken pÄ ett medvetet sÀtt medan övriga sÄg utevistelsen i sig som utomhuspedagogik.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare tÀnker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna.De frÄgestÀllningar som tas upp Àr; Vad har förskollÀrare för syfte med rörelse? Vad har förskollÀrare för förutsÀttningar för att arbeta med rörelse? Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att fÄ in rörelse i verksamheten?HÀr anvÀnds en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna fÄ ut sÄ mycket som möjligt frÄn ett specifikt omrÄde.Resultat visar att alla intervjupersoner anvÀnder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa anvÀnder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjÀlp av den lÀra andra viktiga delar exempelvis motorik, lÀsinlÀrning och koordination..

I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger anvÀnder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelÀrare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelÀrare anvÀnder sig av musik med syfte att stimulera barnens sprÄkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte anvÀndas tillrÀckligt i förskolan. Det finns fÄ situationer, dÀr barnen sjÀlvaspontant fÄr skapa och experimentera med musik.

I detta konstn?rliga arbete unders?ks hur funktionsanalys kan anv?ndas som verktyg i en interpretationsprocess. Giovanni Bottesinis stycke Reverie f?r kontrabas och piano funktionsanalyseras och analysen anv?nds f?r att ge f?rfattaren en st?rre medvetenhet om stycket. Stycket interpreteras sedan, f?rst teoretiskt och sedan praktiskt, informerat av funktionsanalysen.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Vi har i vÄr studie undersökt pÄ vilket sÀtt utemiljön kan bidra till barns sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vilka sprÄkutvecklande situationer blir synliga i den dagliga verksamheten pÄ de tvÄ förskolorna? Hur ser pedagogerna pÄ utemiljön som sprÄkutvecklande miljö? Studien Àr en kvalitativ undersökning som baseras pÄ intervjuer och observationer. Vi har huvudsakligen utgÄtt frÄn utvecklingspsykologen Lev Vygotskijs och sprÄkforskaren Rigmor Lindös teorier om sprÄkutveckling samt Owe Dahlgrens och Anders Szczepanskis tankar om utomhuspedagogik. Urvalet Àr tvÄ förskolor, varav en uteförskola och en I Ur och Skurförskola.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolÄr fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, vÀlmÄende och hur den frÀmjar inlÀrning och koncentration. Genom litteraturen belyses Àven hur viktig skolans instÀllning Àr, och vilka faktorer i skolan som pÄverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkÀtundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolÄr fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas instÀllning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansÄg att det var roligt att röra pÄ sig och insÄg att rörelse bidrar till att de mÄr bÀttre..