Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleÄldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhÀlle förhÄller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att fÄ en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer pÄ tre barn i Äldrarna, 1, 3 och 5 Är. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.

I detta examensarbete beskriver jag Funktionsinriktad MusikTerapi ? FMT.  Hur metoden vuxit fram och hur den fungerar i praktiken. Mitt syfte har varit att beskriva hur FMT kan vara ett stöd i utvecklingen för barn i förskola/förskoleklass. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar mitt arbete med tvÄ adepter, som Àr tvÄ 6-Äringar utan diagnoser.

Studien skildrar hur förskollÀrare arbetar med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare frÀmst identifierar koncentrationssvÄrigheter genom den motoriska överaktivitet och brist pÄ fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer Àven, dock i mindre grad att koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig genom passivitet dÄ barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar ocksÄ att förskollÀrares arbetssÀtt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjÀlpa barn med koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder sig av bollaktiviteter i undervisningen, samt att ta reda pÄ vilka syften de har nÀr de anvÀnder sig av det. I studien medverkade sju idrottslÀrare som alla undervisade pÄ högstadiet i ett och samma lÀn. Resultatet visar att idrottslÀrarna Àgnar ungefÀr 30 % av tiden till bollaktiviteter. De sammanhang lÀrarna anvÀnder sig av bollaktiviteter Àr i lagbollsporter och lekar. LÀrarna koppar bollaktiviteter till kunskapskravet i kursplanen för idrott och hÀlsa dÀr det stÄr att eleverna ska kunna delta i lekar, spel och idrotter.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om och hur barnen pÄ förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det lÄg ocksÄ i mitt intresse att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frÄgestÀllningar var dÀrför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling pÄ förskolan? Vilken uppfattning har förÀldrarna pÄ den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och en enkÀtundersökning bland förÀldrarna pÄ den förskola dÀr jag jobbar. Jag har sen jÀmfört svaren för att fÄ fram en bild av förÀldrarnas uppfattning.

Syftet med följande arbete Àr att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser Àven vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda pÄ dansens pÄverkan pÄ barns utveckling anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att respondenterna upplever sÄvÀl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt sprÄkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Den hÀr undersökningens syfte Àr att granska sockrets varande i förskolemÄltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkÀter som besvarats av 65 pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga pedagoger anser att sockerdebatten har pÄverkat förskolemÄltidernas innehÄll sÄ att frukosten och mellanmÄlets sockerinnehÄll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförÀndrat. Resultaten av svaren frÄn pedagoger i centralorten respektive de i smÄorter skiljer sig Ät vad gÀller vissa enkÀtfrÄgor. Denna skillnad Àr statistiskt sÀkerstÀlld och innebÀr att fler pedagoger i centralorten Àn i smÄorterna anser att alla mÄltider Àr bra, mellanmÄlet innehÄller acceptabel mÀngd socker, frukostens sockerinnehÄll har minskat och att socker pÄverkar hÀlsan negativt. Socker och dess varande debatteras flitigt i vÄrt samhÀlle och nya forskningsrön presenteras emellanÄt. För att försÀkra sig om aktuella kunskaper i Àmnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakÀllorna. .

Syfte med den hÀr rapporten Àr att studera om rörelseaktiviteter anvÀnds i pedagogiskt avseende i verksamheten i en sydafrikansk förskola. Hur, var och nÀr rörelseaktiviteter anvÀnds i verksamheten och varför rörelseaktiviteter anvÀnds.Jag har under tio dagar varit pÄ en förskola i den svarta kÄkstaden Lingelihle i Sydafrika och följt deras arbete. I min litteraturgenomgÄng behandlas följande teman: Vad Àr rörelse? samt vad har rörelse för betydelse för barnet? De metoder som jag har valt att anvÀnda mig av under min arbetsgÄng har varit kvalitativa intervjuer samt observationer. Det resultat som har framkommit genom sÄvÀl intervjuer som observationer visar att rörelseaktiviteter anvÀnds i förskolverksamheten.

Behovet av beslutssto?dsystem o?kar sta?ndigt bland fo?retagen va?rlden o?ver. Fo?r att ett beslutssto?dsystem skall vara anva?ndbart och generera en nytta till ett fo?retag, sa? finns det krav pa? att den information som visualiseras skall uppna? en viss datakvalitet. Sa?ledes a?r syftet med detta arbete att underso?ka vilka problem som uppsta?r vid utveckling av dashboards i stra?van efter att uppna? en ho?g datakvalitet.I stra?van efter att identifiera vilka problem och sva?righeter som uppsta?r vid utveckling av dashboards fo?r beslutssto?d sa? utfo?rdes intervjuer med sex olika utvecklare av dashboards fra?n olika fo?retag i Sverige.

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie, dÀr jag jÀmfört tvÄ förskolor. Genom att anvÀnda mig av observationer med hjÀlp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de anvÀnds i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsÀttningar hos förskolorna, var det inte sÄ tydlig skillnad mellan lekarna.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utveckla den fysiska miljön pÄ en avdelning för de yngsta barnen i förskolan.  NÀrmare bestÀmt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om.  Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en nybyggd förskola (Är 2008) med sÄ kallade hemvister. PÄ förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. DÄ barnen hoppade och klÀttrade pÄ sÄdant som ej lÀmpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsÀtta ett rum pÄ hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjÀlp av de lekanordningar som tillverkades sÄ minskade klÀttrandet pÄ olÀmpliga föremÄl och barnens samspel frÀmjades och utvecklades..