Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

The aim of this study is to investigate teachers? experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers? motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda pÄ skillnader och likheter mellan inomhus? och utomhusverksamhet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat pÄ förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv pÄ förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

Syftet med vÄr kvalitativa undersökning Àr att kartlÀgga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemstÀllningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur anvÀnder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmÀrksammar verksamma pedagoger de estetiska lÀrprocesserna? Genom vÄra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment dÀr motorik och sinne samspelar. Vi fann Àven att fritidspedagogerna lÀgger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lÀrarna fokuserar pÄ kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna Àr att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan anvÀndas för att frÀmja de olika lÀrstilarna..

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism Àr en miljö som krÀver specialpedagogiska ÄtgÀrder. Struktur Àr en grundlÀggande del i undervisningen av dessa elever. Detta Àr nÄgot som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gÀller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvÄngsmÀssiga mönster och att fÄnga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslÀrare som arbetar med autistiska elever.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad DAMP (Dysfunktion i frÄga om Avledbarhet, Motorik och Perception) Àr och hur vi kan hjÀlpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar pÄ mina frÄgor i Àmnet har jag lÀst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken Àr oerhört utbredd i Sverige idag. Man rÀknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i vÄra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete Àr att barn som har DAMP Àr individer liksom alla mÀnniskor i samhÀllet.

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom dÀr de motoriska nervcellerna i hjÀrnan, hjÀrnstammen och ryggmÀrgens yttre del degenererar. NÄgon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nulÀget. Behandlingen inriktas dÀrför pÄ att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bÀsta palliativa vÄrden. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov en patient med ALS och deras vÄrdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vÄrdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3. The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great..

Mitt syfte med arbetet Àr att undersöka hur specialpedagoger arbetar med elever i behov av stöd i sin lÀs- och skrivutveckling i skolÄr ett, tvÄ och tre. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning i Àmnet, vad lÀroplanen sÀger om tal och sprÄk, lÀsutvecklingens olika dimensioner, olika inlÀrningsmetoder, monolog och ÄterberÀttande som skriftsprÄksstimulerande inslag samt motivationens och motorikens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen. Med hjÀlp av observationer av tre elever och en specialpedagog samt intervjuer av tvÄ specialpedagoger gör jag en beskrivning och analys av hur eleverna fÄr stöd och motivation i sin lÀs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att om eleverna fÄr den hjÀlp och det stöd de behöver sÄ har de bÀttre förutsÀttning för att lÀra sig att lÀsa och skriva..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska trÀning samt vad pedagogerna har för kunskaper i Àmnet. För att fÄ reda pÄ detta har jag lÀmnat ut enkÀter och i samband med utlÀmnandet av dessa Àven personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans nÀrhet till naturen. Pedagoger frÄn sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen Àr höga, men resurserna rÀcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utstrÀckning som pedagogerna önskar..

Parkinsons sjukdom Àr en neurologisk sjukdom, som frÀmst drabbar motorik, men Àven kan pÄverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlÀgga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgÄng av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrÄn aktivitets- och delaktighetsdomÀnerna i ICF. JÀmförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen Àgnade mer tid Ät personlig vÄrd, men mindre tid Ät vila och TV-tittande.