Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har nÀr det gÀller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i tvÄ huvudkategorier. Den ena uppfattningen Àr att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras sjÀlvkÀnsla och/eller koncentrationsförmÄga. Den andra uppfattningen Àr att lÀrarna kan anvÀnda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbÀttra elevernas skolprestationer.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

NeuromuskulÀr elektrisk stimulering (NMES) anvÀnds vid trÀning i syfte att förbÀttra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering anvÀnds NMES till att förbÀttra lÀkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jÀmfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med lÄngsamma muskelfibrer först. DÀrefter aktiveras snabba muskelfibrer.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

AbstractThis work is about children?s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children?s joy of movement and how they work to promote children?s progress of motor activity.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som Àr mest betydelsefulla för att lÀra sig motoriska fÀrdigheter i bollspel och koppla detta till lÀrandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man Àr nybörjare eller har erfarenhet frÄn bollspel? Spelar kön och Älder nÄgon roll? Vilken lÀrandeteori vÀrderas högst? För att ge en bakgrund till problemstÀllningen görs en genomgÄng av tidigare forskning och en beskrivning av tvÄ dominerande lÀrandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lÀrande och bollspel. FrÄgor har stÀllts i enkÀtform till tvÄ olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter frÄn enheten Idrottsvetenskap vid LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola och dels 129 elever frÄn grundskolan och gymnasieskolan i tvÄ mellanskÄnska orter. Undersökningsgrupperna har fÄtt vÀrdera faktorer som anses betydelsefulla för att lÀra sig motoriska fÀrdigheter i bollspel.

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmÄga och inlÀrning. Arbetet Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgÄng. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med tvÄ lÀrare och tio elever. Jag har utifrÄn intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgÄngen med intervjupersonernas redogörelser för att stÀrka lÀrarnas stÄndpunkter.Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlÀrning, koncentrationsförmÄga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlÀrningen.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsstÀllda, nÄgot som inte har fÄtt vetenskapligt stöd. Syftet med den hÀr tvÀrsnittsstudien var att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader i livskvalitet och livstillfredsstÀllelse mellan frivilligt barnlösa personer och förÀldrar i den svenska populationen. ForskningsfrÄgan undersöktes med en enkÀt som bestod av sjÀlvskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 Àr frivilligt barnlösa individer och 76 Àr förÀldrar. Studien visade att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende pÄ livskvalitet och livstillfredsstÀllelse.

The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate childrenÂŽs progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop childrenÂŽs body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool.

Syftet för examensarbetet var att undersöka om elevers balans- och koordinationsförmÄga gÄr att förbÀttra genom daglig motorisk trÀning, samt om trÀningen resulterar i nÄgon pÄverkan pÄ en samlingssituation i klassrummet. Med utgÄngspunkt frÄn det angivna syftet genomfördes ett kvasiexperiment med före- efter design, dÀr tvÄ förskoleklasser, med Ätta elever i varje grupp, frÄn tvÄ olika skolor deltog. Den ena klassen var experimentgrupp och genomförde daglig trÀning medan den andra klassen var kontrollgrupp och inte genomförde nÄgon extra motorisk trÀning. Elevernas balans- och koordinationsförmÄga mÀttes före och efter trÀningsperioden hos bÄda grupperna, samt att experimentgruppen observerades bÄde före och efter perioden vid samlingssituationer. Resultatet visade att fler eleverna i experimentgruppen förbÀttrade sin balansförmÄga Àn eleverna i kontrollgruppen.

Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.

Vi har lÀst pÄ Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. PÄ denna utbildning lÀgger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lÀrandet i skolan och pÄ fritiden. En stor del av utbildningen behandlar ocksÄ det talade och skrivna sprÄket. VÄr studie grundar sit pÄ intervjuer av en klasslÀrare, en fritidspedagog och en idrottslÀrare gjorda pÄ en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi lÀst litteratur kring Àmnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.