Sök:

Sökresultat:

723 Uppsatser om Informellt lärande - Sida 2 av 49

Att lÀra sig en yrkesidentitet : en kvalitativ studie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor skapar sin yrkesidentitet

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

LÀrande pÄ arbetsplatsen - att undervisa praktiker eller?

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Det lilla företaget med de mÄnga cheferna : En studie i cherfslöst medarbetarskap

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt omrÄde som gÄr att relatera till sjÀlvstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla Àr företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket Àr en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta vÀckte ett intresse hos undersökningsgruppen dÀr frÄgor angÄende vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör dÀrför författarna, med hjÀlp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare frÄn olika delar och team i fallföretaget.

Musik i f?rskolan

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Kombinerad ledarutveckling : En kvalitativ studie om chefers uppfattningar av ledarutveckling

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av fenomenografi dÄ studien inriktas pÄ variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osÀkerhet kring hur formell ledarutbildning pÄverkar ledarutvecklingen.

Erfarenhetsutbyten som kompetensutveckling?

Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

?Var det en tigercirkus?? : - En studie om barns delaktighet vid bokla?sning och boksamtal vid anva?ndandet av print referencing som bokla?sningsmetod

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

SJ?LVREGLERING I EN UPPKOPPLAD V?RLD: En studie om sj?lvreglerat l?rande och dess p?verkan p? elevers inl?rning

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Informellt lÀrande och att skicka bildmeddelanden

Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lÀrandeprocess och vidare försöka svara pÄ frÄgan om hur detta kan tÀnkas gÄ till. Uppsatsen har kunnat pÄvisa att det Àr statistiskt sÀkerstÀllt att det förekommer skillnader i hur lÀtta olika grÀnssnitt i verktyg för samma ÀndamÄl Àr att lÀra sig. InlÀrningen i fallet att lÀra sig handskas med mobiltelefonens grÀnssnitt skulle dÄ vara att anvÀndaren lÀr sig tolka, och tillÀgna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mÀngd olika sÀtt att betrakta inlÀrning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.

Utf?r barnsk?tare och f?rskoll?rare samma arbetsuppgifter?

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Kontaktförbud : Hur fungerar det och vad har det för verkan i praktiken?

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Är sjĂ€lvförvĂ„llat rus en ursĂ€ktande omstĂ€ndighet i den svenskarĂ€ttssalen?

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

BevisvÀrdering av sociala medier : Facebook

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Formellt och informellt lÀrande och dess inverkan pÄ sprÄkutvecklingen : En studie om hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->