Sök:

Sökresultat:

597 Uppsatser om Informella möten - Sida 39 av 40

Vilken elektronisk röst lyssnar Du pÄ? : En kvantitativ studie om konsumenters informationssökning i en eWOM-kontext

Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.

SkattemÀssiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3

År 2004 pĂ„började BokföringsnĂ€mnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebĂ€r att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dĂ€r var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksĂ„ enligt BFN tillĂ€mpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pĂ„ vissa stĂ€llen hĂ€nvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder, detta framgĂ„r av 14 kap.

Kommunikation vid bygg- och anlÀggningsproduktion: arbetsplatsplanering

I bygg- och anlÀggningsprojekt Àr ofta mÄnga aktörer samlade pÄ ett unikt sÀtt och alla har sin uppgift och sitt företags synsÀtt. För att kunna sköta samordningen av de olika arbetena krÀvs en vÀl gjord planering, grundad pÄ kunnande och erfarenhet. För att genomföra en organiserad tidsamordning pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs kommunikation och rÀtt verktyg. Skanska har verktygen men kommunikationen Àr nÄgot som de kan förbÀttra. Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram och skapa tankegÄngar bland de anstÀllda om hur informationsflödena kan förbÀttras och sÄ Àven samarbetet mellan de olika aktörerna pÄ arbetsplatsen.

?Ibland sÄ kan en bok som jag har tyckt vara lite halvdöd plötsligt fÄ liv och piggna till? ? En kvalitativ studie av formella och informella lÀsecirklar

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Förtroendemannaorganisationer : en jÀmförelse mellan Swedish Meats och Danish Crown

Studiens syfte Àr att utreda hur de egenskaper, som kÀnnetecknar Swedish Meats förtroendemannaorganisation, pÄverkar företagets framgÄng i termer av volym- och medlemsutveckling. Denna utvÀrdering görs genom en jÀmförelse med Danish Crowns förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgÄngar och Àr vÀrldens största köttexportör medan Swedish Meats har haft svÄrt att visa positiva resultat. Studien bygger pÄ tvÄ teorier, nÀmligen situationssynsÀttet och agentteori. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med Ätta förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas ordförande i styrelsen, tvÄ styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrÄdet samt fyra regionrÄdsordföranden.

Destinationsutveckling i Hallstahammars kommun : "Det goda livet i storstadens nÀrhet"

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Strategisk materialhantering i internationella operationer: en frÄga om risk och ekonomi

Detta arbete behandlar strategiskmaterialhantering för projekt och avvÀgningen mellan ekonomi och risk. Hur gör man detta idag? Finns det modeller och om det inte finns kan man hitta en modell som löser detta? Detta arbete utgÄr frÄn de internationella operationer som svenska försvarsmakten idag deltar i för det Àr detta exempel som bÀst beskriver problemet och lösningen. Om jag utgÄr frÄn den av Riksdagen givna ramen för utlandsstyrkan att: UnderhÄllstjÀnsten skall bedrivas sÄ att utlandsstyrkan kan genomföra sin uppgift pÄ bÀsta möjliga sÀtt med hÀnsyn taget till rÄdande lÀge och gÀllande bestÀmmelser. TillrÀckliga resurser skall finnas avdelade för lokala förbandschef skall kunna vidtaga erforderliga ÄtgÀrder, sÄ att inte sÀkerheten och vÀlbefinnandet för svensk personal eftersÀtts.

Sambandet mellan ortorektiska tendenser och styrketrÀning pÄ gym

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

De sÄg mig ocksÄ - En kvalitativ studie om anhörigas upplevelse av stöd efter ett dödsfall

NÀr en person blir svÄr sjuk och avlider Àr det en angelÀgen uppgift för sjukvÄrden att stödja de anhöriga. Inom vissa vÄrdomrÄden har man utarbetat sÀrskilda program för hur detta ska gÄ till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig pÄ att den omvÄrdnad man Àgnar patienter och anhöriga i allmÀnhet, ska rÀcka till Àven i denna situation. Denna uppsats bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ en geriatrisk klinik dÀr man hade lÀmnat en modell för uppföljning av de anhöriga och Ànnu inte byggt upp en ny. AnhörigomhÀndertagandet skiftade dÀrför frÄn fall till fall och jag ville ta reda pÄ om detta slumpmÀssiga stöd rÀckte till. Fick de anhöriga tillrÀckligt stöd av sjukvÄrden eller i sitt nÀtverk? Fanns kanske andra aktörer i samhÀllet som tÀckte eventuella brister i sjukvÄrden? Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ anhörigas upplevelse av att förlora en nÀrstÄende samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

Samverkan mellan socialtjÀnst och skola

I den hÀr uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjÀnst och skola. Mina huvudfrÄgor har varit att undersöka samarbetet mellan de tvÄ organisationerna, samt ta reda pÄ hur detta upplevs av de som Àr yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handlÀggare pÄ socialtjÀnsten. Den hÀr uppsatsen har utgÄtt frÄn fem olika arbetsplatser, men för att fÄ en allmÀn uppfattning om vad som gÀller, eller vad som enligt lag bör rÄda, presenterade jag inledningsvis nÄgra viktiga lagar. Till dem hör anmÀlningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar Àr skyldiga att genast anmÀla till socialtjÀnsten om de fÄr kÀnnedom om nÄgot som kan innebÀra att socialtjÀnsten behöver ingripa. En annan relevant lag Àr Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjÀnst, dÀr den senare har en mycket strÀngare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler frÄn denna.

"Man kan inte förÀndra sig pÄ en dag och en kvÀll. Men man kan leva med varandra, förstÄ varandra och ha kontakt med varandra". En undersökning om hur utrikesfödda kvinnor beskriver möten mellan olika kulturer delaktighet och empowerment pÄ vÀgen till lön

Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

De fem stora: en analys av spelplanen för Sveriges rovdjurspolitik

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Om drömmar, hallucinationer och emotioner: Samvarierar emotionellt tillstÄnd dagtid med upplevelser nattetid?

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

"Paddan flyttar in" En fallstudie om hur elever i grundsÀrskolan anvÀnder surfplattan i sitt lÀrande.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

SjÀlvkonstruktionens effekt pÄ positiva ochnegativa emotioner samt livstillfredsstÀllelse

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->