Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act är en lag som trädde i kraft den 30juli 2002 och är svaret på ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte är att återställa investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrägerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska såsom icke-amerikanska,för att på så sätt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lämnas tillaktiemarknaden överensstämmer med verkligheten. Lagen har varit väldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som är mest kostsamför företagen att implementera är lagens sektion 404.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stärkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lärandet. Studien fokuserar både lärares och elevers perspektiv genom följande tre frågeställningar: 1. Hur skapas förutsättningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Syfte: Syftet med studien är att belysa förskollärares tolkning, förståelse och levda erfarenheter kring arbetet i barngrupper, där svåra lek- och samspelssituationer uppstår. I studien belyses även förskollärares levda erfarenheter kring eget lärande i arbetet med svåra lek- och samspelsprocesser. De frågeställningar studien utgår ifrån är Hur tolkar och förstår förskollärarna situationer där svårigheter i lek och samspel uppstår? Hur handlar förskollärarna? Vad medverkar till att förskollärarna i dessa processer ser nya möjligheter i arbetet? Vilka arbetssätt menar förskollärarna är framgångsrika i svåra lek- och samspelssituationer? och Hur upplever förskollärarna att det specialpedagogiska stödet bör vara utformat?Teori: Som teoretisk grund har en fenomenologisk livsvärldsansats använts för att få tillgång till förskollärarnas levda erfarenheter kring svåra lek- och samspelsprocesser i förskolan. Med livsvärlden som studieobjekt handlar det om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå förskollärarnas levda erfarenheter.Metod: Kommunikation och interaktion är utgångspunkten för att få tillgång till andras livsvärldar (Bengtsson, 2005).

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis.

Det här examensarbetet inriktar sig på att försöka förstå hur samhällsplanering är tänkt att fungera och varför det fungerar som det gör. Avsikten är att olika aktörer verksamma inom samhällsplanering skall få en djupare förståelse för det system de agerar i. Examensarbetet fokuserar särskilt på begreppen system och systemperspektiv.Examensarbetes syfte är att undersöka förutsättningarna för att använda ett bredare system-perspektiv inom samhällsplanering. Konkret innebär ett brett systemperspektiv att kunna identifiera vad ett system består av och att förstå hur systemet fungerar. En sådan förståelse skulle ge bättre förutsättningar att förutse effekter av olika beslut samt att kunna förstå orsaken till varför saker blir som de blir.Genom en intervjustudie och en litteraturstudie har vi försökt analysera och förstå systemet samhällsplanering.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Hur kan språksociologi användas för att skildra människors bemötanden mot varandra? Det var frågan jag ställde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss är omedvetet medvetna om att alla människor i de allra flesta situationer värderar och värderas av sina medmänniskor. Förenklat kan man säga att den som värderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som värderas lägre sjunker också det sociokulturella kapitalet.

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhållningsstrategier mottagande lärare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av särskilt stöd under deras första år i skolans värld. Som utgångspunkt för att komma åt forskningsfrågan studerades verksamheten utifrån hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsättningar att nå målen ses i relation till omgivningen. Om förutsättningarna i omgivningen ändras, ändras också individens möjligheter att nå de krav som är uppsatta.

Kuratorns arbete i psykiatrin innebär många olika arbetsuppgifter med skiftande kompetenskrav, flertalet rolluppsättningar, överlappande kompetens och delad kunskapsbas med andra yrkeskategorier. Forskning har visat hur oklar kuratorsrollen har blivit genom det stora antal förväntningar som ställs och den oklarhet som finns i rollföreskrifterna. Även kuratorns yrkesidentitet har i tidigare studier framstått som diffus. Många kuratorer i psykiatrin vidareutbildar sig i psykoterapi för att utveckla sin kompetens och sitt kunskapsområde, och tillägnar sig då teorier och metoder som kan användas i det psykosociala arbetet. Vidareutbildningen kan även ses som ett professionaliseringssträvande och en viktig bidragande faktor till att skapa en yrkesidentitet och utveckla yrkesrollen.

Det här arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingår i. Uppsatsens frågor berör därmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftspråk, samt vilka redskap de använder sig utav då detta sker. Arbetets teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön är av stor betydelse för människans lärande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmätningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats. Då Sverige jämförs med andra länder såsom Indien i dessa mätningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftspråkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

Miljöledningssystemet ISO 14001 ställer krav på att de organisationer som är certifierade enligt standarden ska ha tillgång till och förstå de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom måste organisationen säkerställa att lagkraven efterlevs. Standarden säger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns åtskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror på om det är ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mångsidig verksamhet.

Under de senaste åren har användandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan på senare år också för företag. Många företag ser det idag som en självklarhet att finnas representerade på Facebook där de kan ha direktkontakt med kunder. Det är dock lätt att få en känsla av att många företag uppmärksammat Facebooks popularitet och känner krav på att finnas där, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend är att i kommunikationen med människor på Facebook vara väldigt informell och avslappnad.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.