?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna uråldriga sanning är minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhälle och gäller för såväl enskilda individer som för globala organisationer. Det är förmodligen inte ens eftersträvansvärt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som ständigt passerar revy, skulle nästintill oändliga resurser behöva tagas i anspråk.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjälpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag använt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundärdata. För att kunna samla information för empirin har jag använt intervjuer vilket i studien representeras av primärdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa färdigheter att gå framåt och göra en förändring. Speciellt när kommunikationen i företag/organisation är dålig, finns det ett behov att engagerar personaler för förändring som ska hända. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstånd mot förändring och förbättra personalers engagemang på arbetsplatsen.

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Sekretessbelagd.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories.

Förmågan att dela med sig av kunskap inom organisationen och att vara en innovativ organisation är idag avgörande för ett företags konkurrenskraft. Organisationens förmåga att lära är inget som uppkommer slumpmässigt och det har visat sig vara möjligt att skapa kreativa och lärande miljöer genom ett konsekvent arbete. Litteraturen visar på en rad element att beakta för att vara en lyckosam lärande organisation. En av dessa är hur organisationen strukturerar sina resurser. Det har visat sig ha stor betydelse på vilka nivåer besluten tas och hur nära besluten medarbetarna känner sig.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.

I denna uppsats har vi studerat hur företag arbetar för att minska antalet sjukskrivningar. Detta genom att titta på vilka förebyggande samt rehabiliteringsåtgärder som olika företag vidtar. Faktorerna bakom sjukskrivningarna är många, de kan vara psykiska eller fysiska och bero på arbetsmiljön, arbetsuppgifterna eller problem på det privata planet.Våra frågeställningar har varit; vilka de största orsakerna till sjukskrivningar är, hur företag går tillväga när en sjukskrivning uppkommer, hur arbetet med att minska sjukskrivningar ser ut samt vilka effekter detta arbete har.Den teoretiska referensram som vi använt oss av handlar om förebyggande och rehabiliteringsåtgärder. Vi tar även upp möjliga orsaker och arbetsgivarens ansvar då vi tycker att det är nödvändigt för att få en förståelse av situationen.Vår empiri bygger på intervjuer med personer från tre företag; Korsnäs AB, Scana Steel Söderfors AB och en organisation som vill vara anonym, därför kallad Organisation X. Den personalansvariga på varje företag har fritt fått berätta hur deras företag arbetar med att minska antalet sjukskrivningar.Det vi kommit fram till i denna uppsats är att företag är medvetna om vilka kostnader en sjukskrivning medför och hur viktigt det är med förebyggande åtgärder.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation ? individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Ledarskapsutbildning är idag en miljardindustri i Sverige. Det är av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt ställs det krav på ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bästa verktygen för dagens organisationer att säkerställa ett ledarskap somär konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer påmarknaden.Samtidigt så pekar studier på att det finns begränsningar i hur effektiva dessa ledarskapsutbildningar egentligen är. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förståelse för ifall chefer finner värde i den ledarskapsutveckling som de genomgåroch huruvida de använder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever på Lärkans estetiska program (Luleå Gymnasieskola) lärde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara på i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare på Lärkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och läranderoller. Resultatet visade att intresse, spänning och en önskan att hjälpa andra är faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. Både elever och lärare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter är en fungerande metod för att öka förståelse och acceptans mellan människor i en mångkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv är viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur nivån av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förändrat ledarskapet och de anställdas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde på undersökningens syfte att undersöka nivån av empowerment inom ett företag som genomgått en stor organisatorisk förändring. Metoden som användes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt, där den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar på hur empowerment påverkats i en organisation som gått från monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, då befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrån detta har sedan slutsatserna dragits.