Bedömning inom skolan Ă€r nĂ„got komplext och bedömningsbegrepp likasĂ„, hur de definieras, tolkas och anvĂ€nds. Hur bedömning förmedlas till en elev Ă€r av stor betydelse för det fortsatta lĂ€randet. RĂ€tt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbĂ€ttring av elevens lĂ€rande. Behovet av att förstĂ„ bedömningsprocesser och olika former av bedömning Ă€r idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen frĂ„n skolĂ„r 1. Även om det gĂ„tt snart ett Ă„r sedan uppdraget gavs Ă€r det i kontakter med lĂ€rare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i mĂ„nga fall Ă€r en process som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar.

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lĂ€rare ser pĂ„ bedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i Ă„rskurs 2 och 3 samt hur elever i dessa Ă„rskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. I litteraturgenomgĂ„ngen presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samt vad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse för elevers fortsatta lĂ€rande tas upp i denna del. Som metod i studien anvĂ€ndes intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever frĂ„n tvĂ„ olika skolor, belĂ€gna i tvĂ„ olika delar av södra Sverige. Totalt fyra lĂ€rare, verksamma i Ă„rskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien. I resultatet framkom det att samtliga lĂ€rare föresprĂ„kade den formativa bedömningen och sĂ„g Ă„terkoppling som nĂ„got ytterst vĂ€sentligt för frĂ€mjandet av elevernas lĂ€rande. Endast en av de fyra lĂ€rarna lĂ€t sina elever kontinuerligt arbeta med sjĂ€lvbedömning utifrĂ„n bedömningsmatriser. De andra tre lĂ€rarna ansĂ„g att bedömningsmatriser var för avancerat för eleverna.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot bedömning inom svenskÀmnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i Ärskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna Àr medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svÄrt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling. .

I och med reformen och den nya lÀroplanen 2011 sÄ har det skett förÀndringar pÄ hur elever och kunskaper ska bedömas och Àven vilka kunskaper som ska bedömas. LÀroplanen frÄn 2011 innehÄller betydligt mÄnga fler punkter Àn den tidigare frÄn 1994. Det framgÄr tydligare vad det Àr som ska behandlas i de olika Àmnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna Àr som tidigare mÄlstyrda, det har Àven hÀr blivit tydligare vad det Àr som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det Àr mÄnga saker som har förÀndras sÄ har detta vÀckt mÄnga frÄgor hos bÄde lÀrare, elever och vÄrdnadshavare.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Syftet med studien Ă€r att undersöka sambandet mellan bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rĂ€ttvis.För att uppnĂ„ syftet i studien anvĂ€nde jag mig av tre frĂ„gestĂ€llningar.Är IUP en vĂ€g till bedömning enligt lĂ€rarna?PĂ„verkar arbetet med IUP eleverna i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa anser idrottslĂ€rarna?Kan en bedömning bli rĂ€ttvis om IUP Ă€r olika utformade enligt lĂ€rarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslĂ€rare pĂ„ fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmĂ€ssigt likvĂ€rdiga och lĂ€rarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvĂ€mlighetsprincipen vilket innebĂ€r vad som var lĂ€ttast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet Ă€r de teoretiska perspektiven som anvĂ€nds i studien.Resultatet visar att IUP Ă€r ett dokument som anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt i skolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilket synsÀtt som rÄder bland lÀrare i de lÀgre Ärskurserna gÀllande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgÄngspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom tvÄ stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgÄngspunkt i begrepp som governmentality och disciplinÀr makt. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primÀra mÄl Àr att forma och styra subjektet..

Stora företag tenderar i allt större utstrÀckning att decentralisera för att organisationen skall bli mer flexibel. I en decentraliserad organisation kan affÀrsenheter med hjÀlp av den detaljerade kunskapen om de lokala marknaderna finjustera företagsstrategin till den lokala miljön. Strategisk ekonomistyrning behövs för att ett företag skall kunna ha möjlighet att styra en strategi i en önskvÀrd riktning. En balanserad strategisk ekonomistyrning Àr önskvÀrd om ett företag vill uppnÄ tillvÀxt och vinst samtidigt. Uppsatsen handlar om Connex affÀrsomrÄde norr och verksamheten i Norrbotten dÀr tre hierarkiska nivÄer finns representerade.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Kommunikationen har en viktig roll i en allt mer konkurrerande vÀrld. Den Àr grunden för funktionella organisationer och nöjda medarbetare och dÀrmed generar kommunikationen vÀrde. Idag ses effektiv kommunikation som en tillgÄng inom organisationer som framgÄngsrikt har implementerat kommunikationsstrategier.Den hÀr studien berör Peab, ett svenskt byggnadsföretag som har en stark marknadsposition som ett av de tre största i Sverige. Studien behandlar kommunikationen mellan tillvalshanterare och arbetsledare vid tillvalsprocessen i samband nyproduktion av bostÀder. Problemet har bestÄtt i att kartlÀgga hur kommunikationen ser ut mellan dessa och med syftet att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras.

Syftet med undersökningen Àr att studera gymnasieelevers förstÄelse av det egna lÀrandet i matematik nÀr lÀraren arbetar med formativ bedömning, vilket Àr ett sÀtt att arbeta för att frÀmja elevens lÀrande. Metoden bygger pÄ en tre-stegs-process som gÄr ut pÄ att först faststÀlla var eleven befinner sig i sitt lÀrande, sedan ta reda pÄ vart eleven Àr pÄ vÀg och slutligen reda ut vad som krÀvs för att eleven ska nÄ dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska fÄ hjÀlp att sÀkerstÀlla var de i dagslÀget befinner sig krÀvs Äterkommande feedback frÄn lÀraren. Bedömningsmatriser kan anvÀndas för att ÄskÄdliggöra för eleverna var de i dagslÀget befinner sig, och dÀr eleven ocksÄ kan se vad som krÀvs för att han eller hon ska nÄ nÀsta betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola dÀr fyra elever och deras lÀrare i matematik har intervjuats. För att fÄ en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har tvÄ lektionsobservationer genomförts.

Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer dÀr de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades pÄ kvalitativ vÀg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrÄn studiens resultat var att arbetets innehÄll och villkor till stor del pÄverkar bÄde utrymmet för och betydelsen av reflektion dÀr det för denna studies respondenter företrÀdesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion pÄ social och informell nivÄ..

I den moderna företagsvÀrlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i mÄnga fall lÄngt över det egna företagets grÀnser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position pÄ marknaden. Det finns fÄ fallstudier gÀllande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta vÀckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information pÄ strategisk samt operativ nivÄ som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillÀmpat en modell som avser att se informationsflödet, dock Àr modellen bara testad pÄ ett enskilt företag dÀrmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jÀmförelsen i en dyadisk relation.