Gymnasieelevers upplevelser av formativ bedömning i matematik
Syftet med undersökningen är att studera gymnasieelevers förståelse av det egna lärandet i matematik när läraren arbetar med formativ bedömning, vilket är ett sätt att arbeta för att främja elevens lärande. Metoden bygger på en tre-stegs-process som går ut på att först fastställa var eleven befinner sig i sitt lärande, sedan ta reda på vart eleven är på väg och slutligen reda ut vad som krävs för att eleven ska nå dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska få hjälp att säkerställa var de i dagsläget befinner sig krävs återkommande feedback från läraren. Bedömningsmatriser kan användas för att åskådliggöra för eleverna var de i dagsläget befinner sig, och där eleven också kan se vad som krävs för att han eller hon ska nå nästa betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola där fyra elever och deras lärare i matematik har intervjuats. För att få en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har två lektionsobservationer genomförts. Dessutom har utdelat material om bedömning och betygsättning samt ett prov, som eleverna nyligen genomfört, med tillhörande bedömning och elevernas reflektioner därtill studerats, detta för att få en mer konkret bild över det som eleverna och läraren talar om vid intervjuerna. Studiens resultat gällande elevernas upplevelse av vad läraren (som i studien kallas Anna) bedömer i relation till vad läraren berättar är som följer:* Eleverna anser att Anna bedömer hur de uttrycker sig matematiskt och detta bekräftas av Anna. Anna anser att eleverna generellt sett är bra på att uttrycka sig väl och skriva ordentliga och tydliga lösningar.* Eleverna anser att Anna i första hand bedömer deras arbetsinsats på lektionerna. Detta stämmer inte enligt Anna, och har inte heller stöd i styrdokumenten. Anna uttrycker att elevernas arbetsinsats förvisso har en indirekt påverkan på elevens betyg, men att det då handlar om att de elever som inget gör på lektionerna inte heller presterar när det blir dags för prov. Anna anser dock inte att hon tar med elevernas arbete på lektionerna som underlag när hon sätter betyg.* Eleverna uttrycker sig mycket svävande angående kursens centrala innehåll, ingen av dem reflekterar över att de förväntas behärska varje del i kursens centrala innehåll. Detta är å andra sidan något som Anna anser som självklart och stöds i styrdokumenten som säger att undervisningen ska behandla kursens centrala innehåll.* Eleverna trodde att proven var viktigast för bedömning, vilket bekräftades av Anna.Min slutsats är att de studerade gymnasieeleverna har viss förståelse för vad som krävs av dem i matematik och att denna förståelse till viss del beror på den formativa bedömningen med feedback som deras lärare arbetar med idag och till viss del på tidigare erfarenheter. Elevernas svårigheter till konkreta exempel kan bero på att de inte är vana att prata matematik.