I den moderna företagsvÀrlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i mÄnga fall lÄngt över det egna företagets grÀnser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position pÄ marknaden. Det finns fÄ fallstudier gÀllande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta vÀckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information pÄ strategisk samt operativ nivÄ som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillÀmpat en modell som avser att se informationsflödet, dock Àr modellen bara testad pÄ ett enskilt företag dÀrmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jÀmförelsen i en dyadisk relation.

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..

Syftet med detta arbete har frÀmst varit att lÀra oss mer om bedömning. Vi har uppmÀrksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlÀrning och intervjuat nÄgra lÀrare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts pÄ resonemanget kring relationen mellan de-ras syn pÄ bedömning och olika mÄltyper. I resultatet redogör vi för de olika lÀrarnas resonemang kring mÄlen, bedömningssÀtt och bedöm-ningssituationer. Vi har Àven uppmÀrksammat att vissa lÀrare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har Àven redogjort för, de av oss in-tervjuade lÀrarnas resonemang kring detta.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lÀrarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lÀrare som de upplever Àr skickliga. Det resultat som framkommit Àr att rektorer har en gemensam bild av vad lÀrarskicklighet Àr utifrÄn formell och informell kompetens, men att tonvikten lÀggs pÄ olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastÀmmighet i att skickliga lÀrare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser pÄ vad lÀrarskicklighet Àr, fÄr konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lÀrare som de upplever som skickliga.  I första hand Àr det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela rÀkenskapsÄret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn dÄ under Äret underlÄter att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott som denne Àr skyldig att vidta och Àven ÄsidosÀtter god revisionssed riskerar denne disciplinÀra pÄföljder frÄn RN. En revisor riskerar Àven att dömas för medhjÀlp till bokföringsbrottet om denne har frÀmjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrÄn reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien Àr att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall dÀr den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslÀrarens mÄnga kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar ocksÄ hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med nÄgra trevande försök att klippa hÄr till att numera jobba som frisörlÀrare. I vÄrt arbetslag pÄ den gymnasieskola dÀr jag jobbar, som lÀrare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatstrÀffar under lÀsÄret 2013-2014 för att bland annat fÄ tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men Àven för att skapa en plattform för ett kollegialt lÀrande. Uppsatsen Àr en del i magisterutbildningen ?yrkeskunnande och professionsutveckling?. .

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare pÄ hur detta samarbete kan tÀnkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet Àr Oceanbryggeriet, Gamla SlottskÀllans Bryggeri, Kallebryggeriet och OppigÄrds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudomrÄden undersökts: samarbetsomrÄden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder pÄ att det samarbete som sker Àr av primÀr informell struktur, men att föreningen Sveriges SmÄbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare pÄ hur detta samarbete kan tÀnkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet Àr Oceanbryggeriet, Gamla SlottskÀllans Bryggeri, Kallebryggeriet och OppigÄrds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudomrÄden undersökts: samarbetsomrÄden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder pÄ att det samarbete som sker Àr av primÀr informell struktur, men att föreningen Sveriges SmÄbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna förhÄller sig till genus och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9.VÄra frÄgestÀllningar var:Bedöms pojkar och flickor pÄ olika sÀtt?Vilka faktorer tar lÀraren hÀnsyn till i sin bedömning?Hur arbetar lÀraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats dÀr tre idrottslÀrare har intervjuats. LÀrarna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi anvÀnde en intervjuguide för att sÀkerstÀlla likvÀrdig information frÄn vÄra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning Àr nÄgot som lÀrarna anser Àr viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efterÄt.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Syftet med studien har varit att kartlÀgga relationer mellan sponsorer och svenska ideella elitidrottsföreningar och hur dessa utvecklas över tid. En deduktiv studie anvÀndes för att besvara syftet med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag som Àr genomförd genom enkÀter och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sponsorsamarbeten gÄr att ses som en livscykel dÀr relationerna förÀndras över tid. Framförallt ökar samarbetet och det blir högre ömsesidigt beroende mellan parterna. Relationen blir Àven mer informell, dÀr kommunikation sker mer informellt.

Mitt syfte med denna studie Àr att beskriva, tolka och förstÄ hur elever upplever att lÀrare kommunicerar de mÄl eleverna ska strÀva mot och dem de ska uppnÄ, vÀgen mot mÄlen, samt hur lÀraren har för avsikt att bedöma nÀr eleven nÄtt mÄlen. Jag anvÀnder mig av en gruppintervjumetod: fokusgrupper. Jag anvÀnder mig av en analysmodell i tre steg vid analysen och tolkningen av fokusgruppernas utsagor. Resultatet presenterar jag i de beskrivningssekvenser som jag fick fram i analysen. Resultatet visar att det finns skillnader i huruvida lÀrarna kommunicerar mÄlen och hur de i sÄ fall gör det.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger pÄ huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhÄllningssÀtt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn pÄ bedömning dÀr betygsskalan Àr central. De möjligheter som ses i formativa metoder Àr ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gÀllande kursmÄl. De hinder som tas upp gÀller elevernas mognad, lÀrarens osÀkerhet och otillrÀckliga kunskap samt tidsÄtgÄngen..