Bedömning och uppföljning Àr en stor del av en lÀrares arbete. Det Àr viktigt att lÀrarens bedömning stÄr pÄ rÀttssÀkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den hÀr studien intervjuades gymnasielÀrare i matematik i avseende pÄ att ta del av deras tankar och Äsikter kring bedömningsarbetet. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i matematik i allmÀnhet ser pÄ bedömning och i synnerhet pÄ formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frÄgestÀllningar som Àr uppbyggda utifrÄn att undersöka centrala delar som ingÄr i lÀrarens bedömningsarbete:Hur presenterar lÀare lÀandemÄ fö eleverna?Med vilka examinationsformer bedömer lÀrare elevers kunskap?Hur sÀerstÀler lÀare att de testar det som Ànas testas?PÄvilket sÀt ger lÀaren eleven Äerkoppling?Hur arbetar lÀare med att fÄelever att hjÀpa och bedöa varandra?Hur motiverar lÀrare elever till att ta eget ansvar över sitt lÀrande?Litteraturen som anvÀnts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjÀnst UNISEARCH, dÀr ordsökningar ger resultat i bÄde artikelform och bokform.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Studien syftar till att utvÀrdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestÄende av tretton förstaÄrselever genomförde under kursen tvÄ muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sÄdana, och jÀmfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkÀter och tvÄ intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av lÀraren sjÀlv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfÀllen för att nÄ djupare förstÄelse för Àmnet, men mindre lÀmpliga för summativ bedömning.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende pÄ kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvÀrdera ett exempel dÀr lÀraren, istÀllet för poÀng, redovisar resultatet pÄ skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder dÄ inte fram till en poÀngsumma, utan till vilket eller vilka kriterier lÀraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssÀtt Àr att skapa prov som Àr mer naturligt kopplade till lÀroplanens kursmÄl och betygskriterier, för att kunna anvÀndas bÄde vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med tvÄ undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien lÀste gymnasiets A-kurs i matematik. TvÄ prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrÄn teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssÀttet Àr tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lÀrande.Slutsatser utifrÄn provgranskning och intervjuer Àr att bedömningssÀttet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lÀrarens summativa bedömning av elevernas förmÄgor.

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete pÄ en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkÀt sÀndes ut till alla anstÀllda. Ur enkÀtens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jÀmstÀlldhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med pÄ en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jÀmstÀlldhetsarbete. Som ett led i att uppnÄ syftet frÄgade vi oss hur den informella jÀmstÀlldheten kan te sig, och hur den kan relateras till jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsplanen? Vi anvÀnde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nÀtverk, könssegregering och motstÄnd.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av tvÄ lÀrare i svenska som andrasprÄk. Studiens delsyfte Àr att relatera dessa uppfattningar till det mÄl- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frÄgestÀllningar avser aspekter betrÀffande vad som möjliggör, försvÄrar och förutsÀtter bedömningsarbetet med performansanalys. ProblemomrÄdet, bedömning inom svenska som andrasprÄk, Àr komplext och mÄngfacetterat samt tenderar att vara tidskrÀvande och omfattande. LÀrare inom Àmnet behöver kunskaper om den speciella process som tillÀgnandet av ett andrasprÄk innebÀr, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hÀnsyn till denna process.

Detta Àr en studie om bedömning av elever i de yngre skolÄren i Àmnet matematik. Studien syftade till att undersöka lÀrares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen pÄ vilka metoder och strategier lÀrare beskriver sig anvÀnda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lÀrare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lÀrare för elever i de yngre skolÄren dÀr lÀrarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrÄn ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrÄn tvÄ teoretiska utgÄngspunkter: summativ och formativ bedömning dÀr summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivÄ medan formativ bedömning syftar till bedömning för lÀrande dÀr elevers delaktighet i bedömning betonas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolelever upplever, kÀnner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nÀmligen Diamantdiagnosen. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ om lÀraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara anvÀnds som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven.Tanken med min studie Àr att intervjun skall genomföras pÄ ett kvalitativt sÀtt med eleverna och med deras lÀrare. Med hjÀlp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att fÄ svar pÄ hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att stÀlla öppna frÄgor och Àven ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frÄgestÀllningen.Jag utgick frÄn definition av nÄgra centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick ocksÄ igenom vad forskningen har att sÀga om effekterna av prov och bedömning pÄ t.ex.

Hur de första Ären i lÀraryrket gestaltar sig har betydande pÄverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vÀgval som nya lÀrare gör. En av de utmaningar som nya lÀrare möter Àr arbetet med bedömning, nÄgot som Àr centralt i lÀrares yrkesutövande. I grundskolans tidigare Är har man haft en tradition att koncentrera den formella, till förÀldrar kommuni-cerade bedömningen till kÀrnÀmnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver fÀrdigheter i dessa Àmnen för att kunna tillgodogöra sig andra Àmnen. Bedömning i övriga Àmnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.

Hur de första Ären i lÀraryrket gestaltar sig har betydande pÄverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vÀgval som nya lÀrare gör. En av de utmaningar som nya lÀrare möter Àr arbetet med bedömning, nÄgot som Àr centralt i lÀrares yrkesutövande. I grundskolans tidigare Är har man haft en tradition att koncentrera den formella, till förÀldrar kommuni-cerade bedömningen till kÀrnÀmnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver fÀrdigheter i dessa Àmnen för att kunna tillgodogöra sig andra Àmnen. Bedömning i övriga Àmnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.