Det grÀnslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebÀr flexibilitet och valmöjligheter att vÀlja nÀr, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrÀvs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen sjÀlv upprÀtthÄller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad sjÀlvkÀnsa (pbs) Àr sÀrskilt sÄrbara dÄ de pressar sig sjÀlva hÄrt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihÄllande stress Àr hÀlsoskadligt dÄ ÄterhÀmtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika ÄterhÀmtningsgrad.

Arbetskraven pÄ kvinnor och mÀn Àr idag högre Àn tidigare och grÀnsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan pÄverka hÀlsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anstÀllda vara tillgÀngliga i en större grad, och arbetet gÄr att utföra pÄ fler stÀllen Àn pÄ sjÀlva arbetsplatsen. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohÀlsa pÄ grund av arbetet. Aktiva arbeten innebÀr de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell Àr de arbeten som sÀgs vara de "bÀsta" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohÀlsa. I den hÀr studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som gÄr inom de aktiva arbetena.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

Varför vi valt att rikta in oss pÄ Grön IT Àr för att det Àr ett relativt okÀnt begrepp som berör ett vÀldigt aktuellt Àmne, klimatfrÄgan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet dÄ det var mÀrkbart hur stor Àmnets kunskapsskillnad var mellan de tvÄ myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien Àr baserat pÄ intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att fÄ insikt i hur lÄngt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jÀmföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi faststÀlla att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevÀrt i bÄde kunskap och arbete och att den myndighet som kommit lÀngre i sitt arbete mot en grönare IT sparar bÄde pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika lÄngt.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers lÀs- och skrivssvÄrigheter. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra klasslÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvÄrigheter inte definieras pÄ ett enhetligt sÀtt. Individinriktade ÄtgÀrder, sÄ som lÀstrÀning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nÀmns Àven som en viktig faktor.

Bakgrund: En tredjedel av Sveriges befolkning har Äterkommande eller lÄngvarig smÀrta. Sedan 1980-talet har smÀrttillstÄnd blivit vanligare i landet. VÄrdpersonal underskattar och negligerar ofta patienters smÀrta. Syfte: Att belysa hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever och hanterar sin situation. Metod: Litteraturöversikt med 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera studie- ochyrkesvÀgledares funktion i samband med elevers övergÄng frÄn Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sÀtts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vÀgledning. Studien Àr avgrÀnsad sÄ till vida att den endast utgÄr frÄnstudie- och yrkesvÀgledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien Àr kvalitativ, metoden Àr semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄrav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvÀgledare som ÀranstÀllda som det inom Sfi. Resultatet Àr att vÀgledare arbetar med informationoch vÀgledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Detta arbete undersöker hur spelare pÄverkas av olika former av abstrakta belöningar i dataspel för att prestera sÄ bra som möjligt. Förstudier har gjorts för att ta reda pÄ av  vilka  anledningar  spelare  samarbetar  och  hur  samarbete  har  anvÀnts  inom datorspel.  DÀrefter  utfördes  en  undersökning  dÀr  testpersoner  fick  spela  ett  enkelt spel  i  vilket  man  ska  samarbeta  för  att  ta  sig  igenom  en  korridor  med  dörrar  och knappar.  Testdeltagare  delades  in  i  tvÄ  grupper  som  med  olika  metoder  belönades med   poÀng,  antingen  som  en  grupp  eller  individuellt.   SÄsom  undersökningen utfördes Àr underlaget för litet för att man ska kunna komma fram till nÄgra konkreta svar  baserade  pÄ  resultaten  men  de  testomgÄngar  som  utfördes  tyder  pÄ  att  den metod  som  gav  individuella  poÀng  till  spelarna  var  den  bÀsta  med  ett  bÀttre medelresultat. Ett fortsatt arbete skulle behöva vara mer kvalitativt i dess insamlande av data för att svara pÄ frÄgor om spelares motivation..

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvÀrld i en förskola dÀr de arbetar tillsammans med barn och barns lÀrande och utveckling. ForskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjÀnster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssÀtt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glÀdjefullt och detta beror till stor del pÄ den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken Äterfinns dÄ pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och Àr för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte Àr deras egna.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Kostnader förenade med ÄterstÀllande av förorenad natur Àr ofta stora och frÄgan Àr vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad frÄn staten till enskilda förorenare. Detta synsÀtt överensstÀmmer ocksÄ med den allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga principen att den som orsakar en skada Àr skyldig att reparera eller ersÀtta densamma. FinansieringssÀttet baserat pÄ individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.