Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Arbetets titel Àr Pedagogers syn pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. FrÄgorna Àr; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollÀrare och barnskötare. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Allt fler företag i dagens förÀnderliga vÀrld betraktar vÀl fungerande arbetsteam som nödvÀndiga för att möta omvÀrldens alltmer skiftande krav. Ett effektivt team skapas dock inte över en natt. VÄr avsikt med denna uppsats Àr att studera ett företag som förÀndrat arbetsprocesserna frÄn individuellt till teambaserat arbetssÀtt och vÄrt syfte bestÄr i att lokalisera problem som uppkommit i organisationens strÀvan att skapa ett effektivt team. Genom en fallstudie av LRF Konsult AB i LuleÄ har vi efter genomförda intervjuer kommit fram till att det finns ett antal problem med att fÄ teamarbetet att fungera. Det övergripande problemet bestÄr i att samarbetet i teamet inte fungerar tillfredstÀllande.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Att jobba som distriktssköterska innebÀr ett mycket brett arbetsfÀlt med stort kontaktnÀt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus pÄ hur den yttrar sig och hanteras. Resultatet av vÄr studie visar att stress som beror pÄ kÀnslor av krav och otillrÀcklighet Àr vanligt förekommande. Det tycks yttra sig bÄde fysiskt och psykiskt i huvudvÀrk, trötthet samt magproblem. Genom stöd frÄn kollegor, gemenskap med andra och motion hanteras stressen individuellt..

Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.

MS Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar alla aspekter i en mÀnniskas liv; det dagliga livet, familjerelationerna sÄvÀl som arbetslivet. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilken pÄverkan MS har pÄ det dagliga livet och hur det pÄverkar individen i relation med andra mÀnniskor samt att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som krÀvs i denna situation. Vald teoretisk referensram Àr Carnevalis omvÄrdnadsmodell. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ nio vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade enligt Polit et al. (2001).

I Sverige ökar frekevensen av psykisk ohÀlsa. Mindfulness Àr en form av uppmÀrksamhetstrÀning att vara i nuet, som kan kan öka förmÄgan till lugn istÀllet för att fastna i invanda beteenden sÄsom oro för framtiden. I aktuell studie delger fyra respondenter individuellt sina upplevelser kopplat till hÀlsa, efter deltagande i ett mindfulnessprogram. Denna kvalitativa studie med en tematisk analys pÄ narrativ bas visar att berörda anammat mindfulness i varierande grad för att hantera egen hÀlsa och tillvaro i arbete samt privatliv inklusive relationer. Ytterligare studie rekommenderas kring effekter av mindfulness i ett mer lÄngsiktigt perspektiv samt att utröna eventuellt andra pÄverkansfaktorer..

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Personalen inom tjÀnstesektorn utgör den största kostnaden för företagen samtidigt som de Àr deras största tillgÄng. Av den anledningen har medarbetarens kompetens, vÀrderingar, ansvar och, framförallt, motivation blivit alltmer viktiga för företagen. Eftersom medarbetarens engagemang och motivation bidrar till företagens resultat, mÄste mer hÀnsyns tas till personalen för att som företag kunna drivas effektivt och överleva. För att uppnÄ detta har det blivit alltmer viktigt för företagen att motivera sina anstÀllda genom att införa belöningssystem. Studien syftar till att undersöka hur en chef inom en organisation verkar för att öka sÀljarnas motivationsnivÄ.

Företag vill genom belöningar skapa motivation hos anstÀllda sÄ att de utför sina arbetsuppgifter bÀttre. Den hÀr uppsatsen behandlar tvÄ belöningssystem som inte belönar pÄ likartade sÀtt. Avsikten med detta har varit att jÀmföra dessa belöningssystem och försöka förklara vad som skiljer dem Ät nÀr det gÀller att motivera de anstÀllda. De undersökningsobjekt som valts Àr Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen, som Àr ett kollektivt vinstdelningssystem dÀr alla anstÀllda fÄr en lika stor del av vinsten, samt Telia kundtjÀnsts individuella prestationsbaserade belöningssystem. Intervjuer skedde med en person i ledningen och med en anstÀlld pÄ vardera företag.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.