I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Psykisk ohÀlsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhÀlsoproblemen i samhÀllet. SkolhÀlsovÄrden Àr en del av samhÀllets folkhÀlsoarbete, dÀr skolsköterskan har en viktig roll med sitt hÀlsofrÀmjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hÀlsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda pÄ hur skolsköterskor arbetar hÀlsofrÀmjande med skolungdomars psykiska hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hÀlsofrÀmjande arbete med psykisk hÀlsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som upptrÀder redan i barndomen blir ofta bestÄende upp till vuxen Älder. MÄnga av problemen som hÀnger samman med detta blir Ànnu svÄrare om övervikten har varit pÄgÄende under lÄng tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgÄng. Litteraturstudien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och tvÄ huvudteman identifierades; förÀldrars erfarenheter och barns erfarenheter.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin sprÄkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àr skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltsÄ hur mÀnniskor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar pÄ att eleverna uppfattar det som att deras sprÄk förÀndras beroende pÄ om redovisningen sker i grupp eller individuellt med lÀraren. Ingen av eleverna tyckte att sprÄket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att sprÄket blir mer korrekt och formellt nÀr redovisningen sker enbart för lÀraren. Resultatet indikerar ocksÄ pÄ att elever med lÄg sjÀlvkÀnsla helst redovisar i grupp medan de med hög sjÀlvkÀnsla helst redovisar enbart framför lÀraren.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i Ätta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att fÄ diagnosbesked: Att lÀra sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Inom en industri visade det sig i den Ärliga medarbetamÀtningen att i pÄstÄendet ?Jag Àr motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instÀmde i pÄstÄendet medan pÄ en annan avdelning var det ytterst fÄ som instÀmde i pÄstÄendet. DÀrför ville företaget fÄ det nÀrmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero pÄ. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av tvÄ arbetsgrupper, ta reda pÄ hur de anstÀlldas instÀllning till arbete generellt, vilka förvÀntningar de hade pÄ arbete och hur de sÄg pÄ det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de tvÄ arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkÀt.

VÄr projektredogörelse beskriver utformandet av ett lÀromedel som frÀmjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B pÄ gymnasiet. VÄr intention har varit att lÀromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgÄngspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mÄl. Vi har stÀllt oss frÄgorna: ?Hur kan man gÄ till vÀga för att skapa ett undervisningsmaterial dÀr problemorienterat tematiskt arbete frÀmjas?? och ?Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla lÀroplanens mÄl??. Vi har valt att utforma vÄrt undervisningsmaterial i form av en lÀrarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex.

En central del av arbetet som lÀrare Àr betygsÀttning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmÄl som ska ligga till grund för betygssÀttningen. Hur dessa tolkas Àr upp till varje lÀrare. Arbetet i klassrummet pÄverkas av andra saker Àn lagar, det skapas relationer mellan lÀrare och elev vilket skulle kunna pÄverka elevens rÀtt till en likvÀrdig bedömning.Syftet med uppsatsen Àr att kopplat till begreppet likvÀrdig bedömning undersöka hur och vad lÀrare betygsÀtter i kursen hotellkunskap A.Intervjuer med fem lÀrare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. FörbestÀmda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvÀrdig bedömning lÄg till grund för intervjuerna och frÄgorna.

I denna uppsats beskrivs grÀnssnittsproblematiken i dagens webblÀsare. Syftet Àr att undersöka om anvÀndargrÀnssnittet i webblÀsaren hÀmmar anvÀndarna till att sÀtta sina individuellt anpassade sÀkerhetsinstÀllningar. En stor del vardagliga sysslor utförs via webblÀsaren, exempelvis hantera bankÀrenden eller ladda upp bilder pÄ sociala medier. DÀrför finns det ett behov av att webblÀsarens grÀnssnitt kommunicerar olika sÀkerhetsnivÄer och instÀllningar sÄ att alla anvÀndare kan anvÀnda och förstÄ de instÀllningar som erbjuds. Med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter söker vi svar pÄ eventuella brister i webblÀsaren med hjÀlp av anvÀndarstudier.

SmÀrta Àr en subjektiv kÀnselupplevelse som associeras med kroppsskada och sjukdom, och Àr i dagens samhÀlle den vanligaste orsaken till varför mÀnniskor uppsöker sjukvÄrd. SmÀrtsystemets huvudsakliga uppgift Àr att varna för hotande och pÄgÄende vÀvnadsskada.SmÀrta pÄverkar hela mÀnniskan och har stor betydelse för livskvaliteten. Hur mÀnniskor reagerar pÄ fysisk, psykisk och social smÀrta Àr individuellt. SmÀrta ger vanligtvis upphov till lidande i samband med sjukdom, och lidandet kan lindras genom försök att reducera smÀrtan. En av sjuksköterskans huvuduppgifter Àr att lindra lidande.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan mÀn och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivÄer av anspÀnning och sjÀlvförtroende. Studien undersökte ocksÄ samband mellan anspÀnning och sjÀlvförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. HÀlften av idrottarna var kvinnor och hÀlften mÀn. För att mÀta anspÀnning och sjÀlvförtroende anvÀndes CSAI-2.

Företag har under den senaste tiden upplevt ökade och förÀndrade krav frÄn intressenter, vilket kan pÄvisas genom hur intresset för Corporate Social Responsibility (CSR) har intensifierats. Electrolux Àr ett av de företag som upplevt hur kraven förÀndrats, vilket i kombination med en miljökrÀvande verksamhet utgjort utmaningar för företaget. Ett sÀtt att möta intressenternas krav Àr genom utökat strategiskt arbete, varpÄ CSR kan vara ett framgÄngsrikt sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt. I denna uppsats genomförs en fallstudie av Electrolux dÀr vi Àmnar besvara frÄgestÀllningen: Ur ett strategiskt perspektiv; Hur har intressenters ökade och förÀndrade krav pÄverkat karaktÀren av Electrolux CSR-arbete mellan Är 2000-2015? Studiens analysmodell baseras pÄ; intressent- och legitimitetsteori, Porter & Kramers steg för strategiskt hÄllbarhetsarbete samt Carrolls CSRpyramid.