Det svenska samhÀllet blir alltmer ett mÄngkulturellt samhÀlle med nya krav pÄ sjukvÄrden och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förstÄelse. Hur kulturell bakgrund pÄverkar förvÀntningar och vÄrdresultat blir dÀrför viktig. Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvÄrdnad till patienter som Àr invandrare och vÄrdas inom den transkulturella vÄrden. Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mÄl, samt att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan attityden till mÄlen och optimism. Som avgrÀnsning valdes friidrottare och fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, och sex olika typer av mÄl. Studien som gjordes var en enkÀtstudie som analyserades med hjÀlp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot mÄlen, men att det inte gick att urskilja nÄgra mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade Àven att friidrottarna var mer optimistiska Àn fotbollsspelarna i avseende pÄ LOT, men att bÄde grupperna hade ett högt medelvÀrde pÄ testet.

Introduktion av nyanstÀllda ? det vill sÀga socialisation ? Àr en viktig strategisk frÄga för företag och organisationer. En annan viktig frÄga Àr företagens förmÄga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning Àr en betydelsefull faktor för hur den nyanstÀllde förhÄller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanstÀllda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanstÀllda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien Àr att undersöka nyanstÀlldas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad flyktingar som genomgÄtt introduktion i Sollentuna kommun kan uppleva som bidragande till att kunna fÄ eller skaffa arbete. Undersökningen utgÄr frÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar pÄ introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna fÄ/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar pÄ introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna fÄ/skaffa arbete?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgÄtt introduktion i Sollentuna kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska sprÄket samt individens egna förmÄgor och initiativtagande upplevs som viktiga faktorer för att kunna fÄ eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. DÀremot nÀmner tvÄ av intervjupersonerna handlÀggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fÄtt arbete..

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gÄ tillvÀga för att göra en informationsfilm.

Åttiotalisternas instĂ€llning till arbete har omtalats mycket i media. Det har sagts att de Ă€r karriĂ€rinriktade, sociala och inte har nĂ„got emot temporĂ€ra anstĂ€llningar. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ ansats undersöka förvĂ€ntningar och uppfattningar om arbete hos representanter frĂ„n denna generation och jĂ€mföra dessa med en bild som presenterades i ett antal publicerade artiklar. Studiens resultat baserades pĂ„ halvstrukturerade intervjuer som tolkades genom induktiv tematisk analys och resulterade i sju teman. Resultatet gav visst stöd Ă„t artiklarnas bild, frĂ€mst gĂ€llande personlig utveckling och individualism.

Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att studera hur pedagoger tĂ€nker kring elevers sjĂ€lvtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus pĂ„ att studera pedagogers syn pĂ„ vikten av en god sjĂ€lvtillit, hur arbetet med att stĂ€rka den gĂ„r till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad nĂ„gra forskare och författare tidigare belyst inom Ă€mnesomrĂ„det. Vi har behandlat Ă€mnet utifrĂ„n ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vĂ„r empiriska studie Ă€r kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat Ă„tta pedagoger verksamma i grundskolans Ă„r 1-3.UtifrĂ„n empirin har vi kommit fram till att sjĂ€lvtilliten Ă€r av stor viktför sĂ„vĂ€l vĂ€lmĂ„endet som kunskapsinhĂ€mtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex frĂ„ga dĂ€r metoder för att arbeta med att stĂ€rka elevers sjĂ€lvtillit skiljer sig Ă„t, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

Syftet med studien var att undersöka förÀldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 förÀldrar och 5 barn). Att ta reda pÄ hur dessa familjers vÀg till gruppen sÄg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frÄgestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att trÀffa gelikar och se hur deltagarnas förvÀntningar pÄ framtiden sÄg ut. Genom kvalitativ metod har förÀldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgÄngspunkt frÄn Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och förÀldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring betygsÀttning av elever nÀr de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av Ätta gymnasielÀrare. I förhÄllande till hur vÄr valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielÀrare hade kunskap om vad ett grupparbete innebÀr. Den största fördelen med grupparbete som nÀmndes av flertalet respondenter var att eleverna lÀr sig samarbeta samt att de lÀr sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var frÀmst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig sÄ att det istÀllet blir smÄ individuella arbeten.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.

SjĂ€lvstĂ€ndigt arbete, 15 högskolepoĂ€ngÖversĂ€ttarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Sigrid DentlerExaminator: Ingmar Söhrman.

Ätstörningar Ă€r ett stort problem framför allt hos unga kvinnor. De vanligaste diagnoserna Ă€r anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsĂ€tning och Ă€tstörning utan nĂ€rmare specifikation. I Sverige arbetar sjukgymnaster inom psykiatrin med Ă€tstörningspatienter. Syftet med studien var att undersöka hur sjukgymnaster arbetar med patienter som har Ă€tstörningar och vilka resultat sjukgymnasten ser att patienten uppnĂ„r. För att svara pĂ„ studiens syfte genomfördes intervjuer med fem sjukgymnaster inom psykiatrin i Norr- och VĂ€sterbotten.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om elevers motivation pÄverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod Àr intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvÀrderingsenkÀter och lektionsbesök. Undersökningen Àmnar fÄ svar pÄ hur elevers motivation pÄverkas pÄ matematiklektioner med praktiska övningar jÀmfört med pÄ mer traditionella lektioner med rÀkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen Àr författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv pÄverkan pÄ elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.