Majoriteten av förÀndringsarbeten misslyckas pÄ sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förÀndringsarbete och baseras pÄ organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förÀndringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgÄtt frÄn teorier som beaktar lÄngsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie pÄ en svensk akutmottagning och deras arbete med stÀndiga förbÀttringar (modifiering av Lean).

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Denna kvalitativa studie handlar om svÄrigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda pÄ om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan fÄ skador pÄ hjÀrnan som pÄverkar barnets exekutiva förmÄgor. Ambitionen har ocksÄ varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta pÄ ett för barnet utvecklande sÀtt i integrering med övriga barn.Vi har stÀllt vÄra frÄgor mot litteraturen inom forskningsomrÄdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom Àmnet berörd lÀkare. Vi har följt vetenskapsrÄdets forskningsetiska principer nÀr vi gjort intervjun. UtifrÄn materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Vi har gjort en undersökning genom att anvÀnda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal pÄ fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi gÄr pÄ individuellt program eller om dessa elever Àr integrerade pÄ nationella program och om elever fÄr de kompensatoriska hjÀlpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi Àr integrerade pÄ nationella program.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

BröstsmÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vÄrd och kan bland annat orsakas av ischemisk hjÀrtsjukdom eller utan nÄgon objektiv förklaring.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av bröstsmÀrta och den omvÄrdnaden som ges.Metoden utgick ifrÄn Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed anvÀndes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjÀlp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.Resultatet baserades pÄ 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjÀlp. Resultatet pÄvisade att patienter upplevde bröstsmÀrtan individuellt.