Vi har gjort en undersökning genom att anvÀnda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal pÄ fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi gÄr pÄ individuellt program eller om dessa elever Àr integrerade pÄ nationella program och om elever fÄr de kompensatoriska hjÀlpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi Àr integrerade pÄ nationella program.

BröstsmÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vÄrd och kan bland annat orsakas av ischemisk hjÀrtsjukdom eller utan nÄgon objektiv förklaring.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av bröstsmÀrta och den omvÄrdnaden som ges.Metoden utgick ifrÄn Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed anvÀndes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjÀlp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.Resultatet baserades pÄ 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjÀlp. Resultatet pÄvisade att patienter upplevde bröstsmÀrtan individuellt.

Att leva med en kronisk sjukdom som hjÀrtsvikt innebÀr en stÀndig oro och ibland Ängest. Information och undervisning om den förÀndrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hÀlsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa mÀnniskors upplevelse av information och undervisning i samband med hjÀrtsvikt. Resultaten baserades pÄ 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men Àven manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att kÀnna brist pÄ och inte förstÄ information, att fÄ individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning Àr större efter utskrivning.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergÄng frÄn ett individuellt program pÄ gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod dÀr fyra elever i Äldern 16-19 Är har intervjuats. VÄrt intresse fÄngades under en praktikperiod pÄ en skola dÀr mÄnga av eleverna pÄ IV lÀste upp betygen och sökte in pÄ ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna Àr att en inre motivation och ett mÄl spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vÄrd och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det Àr av högsta prioritet att socialtjÀnsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som Àr individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlÀgga arbetsterapeuters anvÀndning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden i Sverige. FrÄgestÀllningarna innefattade vilka aktiviteter som anvÀnts, vilka aktiviteter de sÄg behov av samt vad som krÀvs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien Àr en tvÀrsnittsstudie av deskriptiv karaktÀr. Elektroniska enkÀter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram frÄn tre framslumpade kommuner i varje lÀn i Sverige. 40 av dem svarade pÄ enkÀten. EnkÀtens aktivitetskategorier handlade om hushÄllsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade anvÀnts.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess tvÄ olika utgÄngspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet pÄ en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet pÄ detta i syfte att bidra till en djupare förstÄelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillÀmpning undersöks med hjÀlp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktÀriseras av en nÀra kontakt mellan lÀrare och elev, en hög andel av interaktion mellan sÄvÀl lÀrare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta pÄ en individualisering med utgÄngspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar pÄ Àr god undervisning.  Noterbart Àr att denna utgÄngspunkt för individualisering inte Àr framtrÀdande i Sverige idag dÀr individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet pÄ individualisering och hur det pÄverkar lÀrande studeras med hjÀlp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lÀrande.  Elever beskriver ocksÄ en nÀra relation med lÀraren som centralt för motivation och lÀrande.  Elevers syn pÄ ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jÀmn fördelning Àr önskvÀrd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lÀrande kan vara begrÀnsade till vissa Àmnen.  Resultaten frÄn föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgÄngspunkt för individualisering kan ha positiv pÄverkan pÄ skolans likvÀrdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.