Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Polisyrket Àr ett högriskyrke vad gÀller vÄld och hot. Bakgrunden till detta arbete Àr vÄrt eget intresse i Àmnet individuellt krisstöd och att ge lÀsaren en inblick i vilka metoder som anvÀnds vid krishantering. Vi vill ocksÄ pÄvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte fÄr adekvat hjÀlp efter en traumatisk hÀndelse. Bearbetas dessa upplevelser pÄ ett rationellt sÀtt sÄ kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete pÄ ett förtjÀnstfullt sÀtt, vilket gagnar alla i samhÀllet. VÄrt arbete bygger till stor del pÄ de handlingsplaner vi studerat frÄn JÀmtlands respektive VÀsterbottens lÀns polismyndighet.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Majoriteten av förÀndringsarbeten misslyckas pÄ sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förÀndringsarbete och baseras pÄ organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förÀndringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgÄtt frÄn teorier som beaktar lÄngsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie pÄ en svensk akutmottagning och deras arbete med stÀndiga förbÀttringar (modifiering av Lean).

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Denna kvalitativa studie handlar om svÄrigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda pÄ om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan fÄ skador pÄ hjÀrnan som pÄverkar barnets exekutiva förmÄgor. Ambitionen har ocksÄ varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta pÄ ett för barnet utvecklande sÀtt i integrering med övriga barn.Vi har stÀllt vÄra frÄgor mot litteraturen inom forskningsomrÄdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom Àmnet berörd lÀkare. Vi har följt vetenskapsrÄdets forskningsetiska principer nÀr vi gjort intervjun. UtifrÄn materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.