MÄnga som arbetar i skolan Àr överens om att barn bör ha möjlighet att lÀra sig pÄ olika sÀtt. En teori som utgÄr frÄn detta Àr Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lÀrare verksamma i lÄg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt mÄnga forskare missunnad elevgrupp, de begÄvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lÀrare talar om sitt arbete med matematikbegÄvade elever. Hur definierar de intervjuade lÀrarna elever med en matematisk begÄvning och hur förhÄller de sig till dessa? Vad sÀger sig de intervjuade lÀrarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lÀrarna att det finns det nÄgot samband mellan högpresterande elever och begÄvning, pÄ vilka sÀtt yttrar sig dessa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rÀtt att utvecklas sÄ lÄngt som möjligt, Àven om man lÀtt nÄr kunskapskraven.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematiklÀromedel förelever i Är 4-6, samt att undersöka karaktÀren av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. DÀrefter gjordes entextanalys pÄ aktuella lÀromedel för Är 4-6 i Sundbybergskommun samt BollnÀs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i Är 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lÀrarens genomgÄng som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gÄnggenomfördes tre diagnoser som avsÄg att mÀta elevernas begreppsförstÄelse i procent.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vad personalen pÄ en akutpsykiatrisk heldygnsvÄrdsavdelning tycker Àr ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan anvÀnda sig av denna kunskap.FrÄgestÀllningar Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka Àr dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? AnvÀnder du dig av nÄgra specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har mÀrkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som hÀnder i mötet mellan dig och patienter har nÄgon effekt pÄ behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrÄgan har Ätta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till Àr de professionellas förmÄga att kunna se personen bakom sjukdomen Àr central.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Enligt Statistiska CentralbyrÄn [SCB] föddes det Är 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebÀr att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsÀtt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen ÄskÄdliggör Àven hur förÀldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Att fÄ barn och bilda familj Àr en omvÀlvande hÀndelse i en kvinnas liv. Blivande förÀldrar har ofta en bild av att deras nyfödda barn skall ammas. Att amma Àr nÄgot en kvinna kan behöva lÀra sig och det kan gÄ olika lÀtt för olika kvinnor. I vÄrt arbete som neonatalsjuksköterskor hjÀlper vi mödrar med amning och det har vÀckt frÄgan hos oss om kvinnor upplever att de fÄr det stöd vid amning som de behöver. Syftet med pilotstudien Àr att beskriva förstagÄngsmödrars upplevelse av stöd vid amning av sjuksköterskor pÄ BB/egenvÄrdsavdelning och pÄ BVC under barnets första 3 mÄnader.

Den hÀr studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad pÄ en arbetsplats varierar med faktorer som anstÀllningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkÀtundersökning med frÄgestÀllningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, bÄde ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna Àr tjÀnstemÀn och verkstadsanstÀllda pÄ ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar pÄ att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lÄng anstÀllningstid har en negativare instÀllning till regler och regelefterlevnad Àr personer med kort anstÀllningstid, men att skillnaden inte Àr statistiskt signifikant..

AbstraktVad attraheras anstÀllda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgÄr frÄn ett intresse för varför man vÀljer att börja pÄ en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har dÀrmed genomförts pÄ det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP Àr som arbetsplats. Detta sker utifrÄn valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgÄr och kopplar samman fem övergripande omrÄden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar pÄ arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.

Ett centralt tema i föreliggande uppsats Àr ordboksanvÀndning och informationsbeteende. Detta har tvÀrvetenskapligt undersökts utifrÄn en lexikografisk grund med bidragande inslag frÄn biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvÀndning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvÀndning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och lÄntagarbruk. Relaterat till tvÄ av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning.