PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklÀrarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen trÀffar och undervisar sina elever individuellt en gÄng i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande pÄ hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsÀttningar och behov. Pedagogerna kan anvÀnda sig av ett anpassa material, se om eleven har svÄrigheter att lÀra in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan Àven se till elevernas olika inlÀrningsstilar och vÀla en undervisningsmetod som passar till elevens inlÀrningsstil..

Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

 IntensivvÄrdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete mÄnga patienter som behandlas i respirator. LÄngvarig respiratorbehandling innebÀr ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta Àr det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urtrÀning. Att trÀnas ur respiratorn Àr en individuell process och bör dÀrför anpassas efter patientens förmÄga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urtrÀning ur respirator.

Cannabis Àr vÀrldens och Sveriges vanligaste narkotika. En undersökning gjord av BrÄ 2005, visar att 11,9 % av svenska befolkningen mellan 16-64 Är har rökt cannabis nÄgon gÄng i sitt liv. Trots detta visar studier att Sverige ligger lÄngt under det europeiska genomsnittet av ungdomar som provat narkotika. Syftet med vÄr rapport Àr att försöka ta reda pÄ nÄgra av orsakerna till varför just cannabis Àr sÄ vanligt förekommande och vilka faktorer som kan vara avgörande i valet av brukandet av denna drog. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av rapporter, studentlitteratur frÄn tidigare moment, samt övrig fakta i form av Internet och litteratur.

Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat. Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

HÀlsa Àr vÀldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hÀlsa. Syftet med denna studie var att göra en lÀgesrapport bland personalen pÄ en grundskola gÀllande hÀlsa och hÀlsoarbete. Vad som görs och hur ett hÀlsoarbete bedrivs pÄ en skola samt vad för instÀllningar som fanns bland personalen var frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien. I denna studie anvÀndes kvantitativ forskningsstrategi dÀr enkÀter anvÀndes för att fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt.Resultatet redovisas utefter vÄra frÄgestÀllningar och visar bland annat att all personal mÄste vara delaktig om ett fungerande hÀlsoarbete pÄ en skola ska bli framgÄngsrikt. Resultatet visar Àven pÄ att begreppet hÀlsa Àr individuellt och har olika innebörder beroende pÄ vem som tillfrÄgas.

Bakgrund Celiaki Àr en autoimmun sjukdom som pÄverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gÀllande den faktiska dietistkontakten, vilka som fÄr trÀffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. DÀrför kan en kartlÀggning vara viktig för att fÄ en överblick pÄ hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs pÄ uppdrag av Svenska Celiakiförbundet.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationstrÀning vilka anvÀnds för att minska hörselnedsÀttningens pÄverkan pÄ individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras sÄvÀl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. FrÄgan Àr om audiologisk grupprehabilitering har nÄgra positiva effekter och om detta format kan anses likvÀrdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

MÄnga mÀnniskor söker sig till religionen dÄ de hamnar i svÄra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid bÄde kriser som sker individuellt och kriser som berör mÄnga i ett samhÀlle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig pÄ den individuella traumatiska krisen och försöka fÄ en förstÄelse för vad det Àr i religionen som fungerar som meningsskapande för mÀnniskan och kan hjÀlpa henne genom en traumatisk kris. FrÄgestÀllningen som jag försöker besvara Àr: hur kan religionens funktion förstÄs som meningsskapare utifrÄn psykologiska perspektiv? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt att utgÄ frÄn Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan pÄverka mÀnniskors sociala liv. Studien har inriktat sig pÄ arbetslöshet utifrÄn arbetslösa individers eget perspektiv. VÄr forskningsfrÄga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och pÄverkar mÀnniskors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex mÄnader och tvÄ Är. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansÄg att arbete förknippades med deras identitet.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.