I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlĂ€gga vilken professionell hjĂ€lp vĂ„ldsamma mĂ€n kan fĂ„ i Stockholms lĂ€n samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer. Undersökningen bestĂ„r delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter dĂ€r alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrĂ„n ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har anvĂ€nts Ă€r de som handlar om relationsvĂ„ld och maktlöshet med olika orsaksförhĂ„llanden sĂ„som samhĂ€llsrelaterade och vĂ„ldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning anvĂ€ndes vid analysen av resultaten.

SammanfattningResultatet visar att ortsprismetoden Àr den vanligaste vÀrderingsmetoden samt att avkastningskravet Àr det viktigaste för en investerare. Investeringsbedömningsprocessen visas i en stegmodell dÀr avkastningskravet först mÄste bestÀmmas. Efter det samlas bÄde extern och intern data in sedan lÀggs siffrorna in i en investeringskalkyl för att se om avkastningskravet uppfylls. Uppfylls det Àr det lÀge att investera. Slutsatsen vi dragit Àr att processen investeringsbedömning inte skiljer sig Ät mellan investerarna.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation sÄ som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess vÀrde vid överlÀmnande samt övertagande av elever frÄn Är 6 till 7. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer genomförda i tvÄ olika kommuner med lÀrare i Är 6 och 7 samt rektorer pÄ tvÄ F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lÀrarna följa upp eleverna och möta dem dÀr de Àr genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvÄrar detta kan vara för fÄ lÀrare i för stora klasser. Ute pÄ skolorna finns olika verktyg för att hjÀlpa lÀrare att uppnÄ detta mÄl, men problemet som uppstÄtt Àr att olika skolor/lÀrare arbetar pÄ vÀldigt olika sÀtt och att innehÄllet i elevdokumentationen dÄ blir vÀldigt varierande och dÀrför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i Är 7.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuellt för var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

AbstractThe purpose of this study is to examine whether the individual influence at the working place leads to the perception of decreased stress. Also I looked at whether stress and individual influence is affected by the employees age, sex or employment years. Previous research shows that individual influence decreases stress but strangely enough do the research show that individual influence seem to decrease in today?s work environment. This research is quantitative with questionnaires, answered by 74 civil servants working in a department in the municipality of Karlstad.

 IntensivvÄrdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete mÄnga patienter som behandlas i respirator. LÄngvarig respiratorbehandling innebÀr ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta Àr det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urtrÀning. Att trÀnas ur respiratorn Àr en individuell process och bör dÀrför anpassas efter patientens förmÄga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urtrÀning ur respirator.