Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur eleverna upplever och pÄverkas av tidsstyrningen som finns i skolan. Jag har riktat in arbetet i ett elevperspektiv Àven om tidsstyrningen kan vara pressande Àven för lÀrare. 15 elever deltog i en uppsatsskrivning angÄende tiden i skolan. Elevernas utsagor i uppsatsrna har relaterats till den litteraturstudie som jag genomfört. I bakgrunden och i den teoretiska delen orienterar jag mig i hur tiden har studerats inom nÄgra discipliner.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvÀrldens bild av deras kultur.VÄr frÄgestÀllning lyder: hur förhÄller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvÀrlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker fÄ en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av Àr att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tÀnja pÄ grÀnserna som finns kring deras kultur..

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Politiker och tjÀnstemÀn, forskare, skolledare och lÀrare ? alla Àlskar grupparbeten och dÀrmed kollektivt lÀrande. För den enskilde eleven blir det dÀremot problem nÀr det som huvudsakligen ska bedömas Àr processen, eftersom betygen ska sÀttas individuellt och lÀrarens möjlighet att fÄ insyn i processen Àr begrÀnsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs pÄ 200 poÀng Àr sÄ mycket som 1,6 meritpoÀng av slutbetygets maximala meritvÀrde pÄ 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltsÄ fÄ stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in pÄ en populÀr eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bÀttre sÀkerstÀlla en likvÀrdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten pÄ Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jÀmfört med vÄra traditionella sÀtt att mÀta kunskaper och prestationer.

PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklÀrarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen trÀffar och undervisar sina elever individuellt en gÄng i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande pÄ hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsÀttningar och behov. Pedagogerna kan anvÀnda sig av ett anpassa material, se om eleven har svÄrigheter att lÀra in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan Àven se till elevernas olika inlÀrningsstilar och vÀla en undervisningsmetod som passar till elevens inlÀrningsstil..

Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

 IntensivvÄrdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete mÄnga patienter som behandlas i respirator. LÄngvarig respiratorbehandling innebÀr ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta Àr det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urtrÀning. Att trÀnas ur respiratorn Àr en individuell process och bör dÀrför anpassas efter patientens förmÄga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urtrÀning ur respirator.

Cannabis Àr vÀrldens och Sveriges vanligaste narkotika. En undersökning gjord av BrÄ 2005, visar att 11,9 % av svenska befolkningen mellan 16-64 Är har rökt cannabis nÄgon gÄng i sitt liv. Trots detta visar studier att Sverige ligger lÄngt under det europeiska genomsnittet av ungdomar som provat narkotika. Syftet med vÄr rapport Àr att försöka ta reda pÄ nÄgra av orsakerna till varför just cannabis Àr sÄ vanligt förekommande och vilka faktorer som kan vara avgörande i valet av brukandet av denna drog. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av rapporter, studentlitteratur frÄn tidigare moment, samt övrig fakta i form av Internet och litteratur.

Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat. Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

HÀlsa Àr vÀldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hÀlsa. Syftet med denna studie var att göra en lÀgesrapport bland personalen pÄ en grundskola gÀllande hÀlsa och hÀlsoarbete. Vad som görs och hur ett hÀlsoarbete bedrivs pÄ en skola samt vad för instÀllningar som fanns bland personalen var frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien. I denna studie anvÀndes kvantitativ forskningsstrategi dÀr enkÀter anvÀndes för att fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt.Resultatet redovisas utefter vÄra frÄgestÀllningar och visar bland annat att all personal mÄste vara delaktig om ett fungerande hÀlsoarbete pÄ en skola ska bli framgÄngsrikt. Resultatet visar Àven pÄ att begreppet hÀlsa Àr individuellt och har olika innebörder beroende pÄ vem som tillfrÄgas.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationstrÀning vilka anvÀnds för att minska hörselnedsÀttningens pÄverkan pÄ individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras sÄvÀl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. FrÄgan Àr om audiologisk grupprehabilitering har nÄgra positiva effekter och om detta format kan anses likvÀrdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

Bakgrund Celiaki Àr en autoimmun sjukdom som pÄverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gÀllande den faktiska dietistkontakten, vilka som fÄr trÀffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. DÀrför kan en kartlÀggning vara viktig för att fÄ en överblick pÄ hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs pÄ uppdrag av Svenska Celiakiförbundet.