Patientutbildning Àr en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartlÀggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlÀgga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primÀrvÄrden i Sverige Är 2006 samt studera om det fanns nÄgot samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vÄrdcentraler/hÀlsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls bÄde frÄn en enkÀt och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för den process som leder till hemlöshet. UtifrÄn intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat fÄ nÄgon ny.Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats nÀr de passerat genom olika stadier av kriser och svÄrigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för nÄgra av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att anvÀnda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar ocksÄ hur socialtjÀnsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frÄgor och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat Att vara sjÀlvstÀndig men inte oberoende och sex kategorier: Att fÄ information som Àr individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och kÀnner till, Att ha tillgÄng till kompetent personal, Att inte fÄ veta eller förstÄ, Att kÀnna ensamhet samt Att kÀnna sig osÀker.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Den hÀr uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de tvÄ begreppen pÄverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete Àr att belysa hur stress pÄverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stress pÄverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande stÀllningar. Med den hÀr uppsatsen vill författaren ge en större förstÄelse för hur stress pÄverkar officerare nÀr de ska fatta beslut. Det hÀr ska genomföras genom att besvara följande trefrÄgestÀllningar: Vad Àr stress? Vad Àr ledarskap? Hur pÄverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen Àr att idag talas det om att stress pÄverkar oss mer Àn vad den gjorde förr.

Syftet med denna studie Àr att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning dÄ den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska frÀmjas hos elever av alla Äldrar med fokus pÄ entreprenöriella kompetenser. Studien Àr kvalitativ och avser söka tecken pÄ tendenser till ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt utifrÄn kvalitativa intervjuer genomförda pÄ tvÄ grundskolor. Studien avser Àven söka tecken pÄ huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhÄllningssÀtt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund Àr hÀmtade frÄn en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lÀrande samt en som ej har ett betonat arbete kring Àmnet.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket stĂ€llde krav pĂ„ att alla skolor skulle ha en elevhĂ€lsa med tillgĂ„ng till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och lĂ€kare. ElevhĂ€lsans uppgift Ă€r att tillsammans frĂ€mja hĂ€lsa samt att hjĂ€lpa eleven uppnĂ„ skolans mĂ„l. Skolsköterskans arbete upplevs mĂ„nga gĂ„nger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan Ă€r viktig för att elevhĂ€lsan ska vara tillgĂ€nglig och pĂ„ sĂ„ vis upptĂ€cka ohĂ€lsa tidigt.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhĂ€lsan för att frĂ€mja hĂ€lsa.Metod: I denna studie anvĂ€ndes en kvalitativ metod med induktiv ansats dĂ€rdatamaterialet analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Datamaterialet bygger pĂ„ intervjuer som genomfördes med Ă„tta skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrĂ€dde tre kategorier; vĂ€letablerat teamwork, tillgĂ„ng till medarbetare, avsaknad av lĂ„ngsiktig planering med sju underkategorier.Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inomelevhĂ€lsan ska uppnĂ„ ett framgĂ„ngsrikt samarbete dĂ€r de kan frĂ€mja hĂ€lsa krĂ€vs det ett vĂ€letablerat team-work, god tillgĂ„ng pĂ„ medarbetare och att gruppen fĂ„r den tid som krĂ€vs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbĂ€ttras i samarbetet inom elevhĂ€lsan Ă€r tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer lĂ„ngsiktigt för att frĂ€mja hĂ€lsa..

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete Àr att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare Àr syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor stÀlls inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader.