I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter..

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav ställs på individen. För att vara attraktiv på arbetsmarknaden krävs det att man besitter vissa faktorer för att bli anställd.Man talar om att en person är anställningsbar på arbetsmarknaden och om personen har en anställningsbarhet som lämpar sig för det utvalda området. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att få folk anställningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av ämnet var hur manarbetar kring personers anställningsbarhet och med dem som varit ifrån arbetsmarknadenunder en längre period. Syftet är att undersöka hur förmedlare på Arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

Motivationsbrist är sammankopplat med stora kostnader. En nyckelfråga för företagsledningen blir därför hur de skall gå tillväga för att motivera sina medarbetare. Ett sätt att skapa motivation är med hjälp av belöningssystem. Syftet med vår uppsats är att generera en teori som visar vad som motiverar och påverkar anställda säljare på ett valt Företag X, för att på så vis hjälpa företagsledningen att utforma bättre belöningssystem. Teorin som genererats beskriver att individer beroende på upplevd motivation väljer att handla utefter olika motstrategier.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Syftet med studien är att undersöka vad det är i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hälsotillstånd och förmåga till arbete alternativt studier förändras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgår från ett brukarperspektiv, med fokus på att förstå deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. Frågeställningarna är därför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förändrat deras hälsotillstånd och förmåga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förändring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende på samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien är kvalitativ och bygger på sammanlagt sju intervjuer, varav fem är med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och två är med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som används är KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förändring av första och andra graden samt samverkansteori.

Bakgrund: Människor har olika preferenser och därför triggas vi igång av olika saker. En belöning som motiverar en person kan däremot vara demotiverande för andra. Därför skulle ett helt individuellt belöningssystem kunna vara det ultimata sättet att motivera till prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför företag inte har ett belöningssystem som är helt individualiserat, vilket skulle kunna anses vara idealet. Vi vill få fram de faktorer som gör att företagen har ett belöningssystem som är mer kollektivt än individuellt.Uppsatsens metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att göra intervjuer på tre olika företag. Uppsatsen kommer att baseras på en hermeneutisk vetenskapsteori och vi har valt att tillämpa en deduktiv metodansats. Teori: Den teoretiska referensramen består av teorier om motivation, belöningssystem samt olika former av belöningar och vår modell som visar vilka faktorer som kan påverka graden av individualitet i belöningssystem. Empirisk metod: För att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av individualitet i ett belöningssystem har vi valt att göra en jämförande fallstudie i vår undersökningsprocess.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar.

Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anställning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mål. Metod: Vi valde att använda oss av dels sekundärdata och dels av att inhämta egen primärinformation genom en enkät. För att teoretiskt fördjupa oss i ämnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis på Lunds universitetsbibliotek och delvis på stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade också tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att få tips på litteratur som skulle vara relevant för vår undersökning. Urvalet för enkäten har bestått av en population på 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.

Syfte och bakgrund: De flesta fastighetsmäklare arbetar idag med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem där den anställdes lön beror helt av hur mycket den själv säljer. Ett annat lönesystem som börjar bli allt vanligare inom branschen är ett system där fastighetsmäklarna i någon form delar på kontorets totala provisionsinkomst. Vårt syfte lyder:?Vår förhoppning är att uppmärksamma människor i fastighetsmäklarbranschen på skillnaderna mellan individuell provisionsbaserad lön respektive kollektivt baserad lön och att öka kunskapen i valet mellan de olika löneformer som finns.?Hur påverkas den enskilde individens arbetsprestation och upplevda arbetsmiljö av lönesystemet?Vilket lönesystem är mest fördelaktigt ur företagets synpunkt?Metod: Informationsinsamlingen inför teoridelen har bestått i faktaböcker, vetenskapliga artiklar och från internet. I vår empiriska del har vi använt oss av två metoder.