Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Bakgrund: BarnhÀlsovÄrden spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhÀlsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förÀlder som Àr född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger ocksÄ att svÄrigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som pÄverkar BVC-sköterskans transkulturella vÄrdrelationer med invandrarfamiljer i BarnhÀlsovÄrden. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Som ett resultat av svensk vÀlfÀrdspolitik och lagstiftning finns socialtjÀnsten som en viktig myndighet för att hjÀlpa utsatta individer i samhÀllet. Socialarbetare spelar dÀrför en viktig roll dÄ socialtjÀnstens insatser kan vara en viktig lÀnk i mÀnniskors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn pÄ engagemang. Syftet med denna studie Àr att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjÀnsten.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning Àr att spegla hur lÀrare beskriver arbetet med lÀsutveckling i Är 1. Jag har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lÀrare. Det jag funnit Àr att lÀrarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med sprÄklig medvetenhet. Elevernas förmÄga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sÀtta ihop ljud till ord testas. LÀrarna kontrollerar ocksÄ vilka bokstÀver eleverna kÀnner till och om de kan lÀsa.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn Àr olika individer, har olika lÀrstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mÄl i skolan. Elever som inte lyckas uppnÄ mÄlen tenderar att bli föremÄl för ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lÀrare och elever.

Under senare Är har frÄgan om ett hÄllbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebÀr att goda arbetsförhÄllanden kommer att bidra till att mÀnniskor orkar arbeta fram till pensionen. FriskvÄrd har gÄtt frÄn att enbart vara en förmÄn till att bli en investering för att frÀmja hÀlsa. AnstÀlldas hÀlsa och arbetsmiljö Àr en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behÄlla personal. Fysiskt krÀvande yrken som omsorgsarbete Àr ett stort arbetsmiljöproblem som krÀver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom intrÀffar.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

Detta arbete handlar om RÀdda Barnens Musikprojekt, ett ettÄrigt individuellt gymnasieprogram, dÀr elever som misslyckats i grundskolan fÄr chansen att spela in en CD-skiva samtidigt som de kan lÀsa upp sina betyg. I en tidigare C-uppsats har fyra elevers berÀttelser ÄskÄdliggjort hur ett Är pÄ Musikprojektet fÄtt deras sjÀlvkÀnsla att vÀxa, förÀndrat deras instÀllning till vuxna och skapat en framtidstro hos dem. Syftet med följande arbete Àr att försöka svara pÄ frÄgan hur lÀrarna har arbetat för att eleverna ska fÄ de ovan skildrade erfarenheterna av ett Är pÄ Musikprojektet? Hur gÄr det rent konkreta arbetet med skivan till? Vilka andra pedagogiska mÄl Àr knutna till de olika faserna i inspelningsprocessen? Svaret pÄ frÄgorna har fÄtts genom tvÄ metoder: dels genom intervjuer med lÀrarna, dels genom observation av en dokumentÀrfilm inspelad under ett Är pÄ skolan. DokumentÀrfilmen fokuserar pÄ eleverna, vilket gett mig en möjlighet till jÀmförelse mellan lÀrarnas intervjusvar och elevernas agerande i dokumentÀrfilmen. Resultatet skildrar rent konkret hur lÀrarna genom att ge eleverna ett tryggt ramverk, lotsar eleverna genom ett Är dÄ en CD-skiva blir inspelad. Resultatet visar ocksÄ hur varje fas i inspelningsprocessen har bestÀmda syften: att öka sjÀlvkÀnslan, stÀrka gruppgemenskapen eller premiera det individuella initiativet.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lÀrares undervisning om sÀrskrivningar. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningarna:Hur uppfattar elever sÀrskrivningar?Hur beskriver lÀrare att de arbetar med sÀrskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frÄgestÀllningar byggdes studien pÄ en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lÀrare som undervisar i svenska samt med sju elever i Ärskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats, vilken Àr den grund studien vilar pÄ. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

I forskningen har organisatoriskt lÀrande uppmÀrksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lÀrandet pÄverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer Àr. Organisatoriskt lÀrande styrs av det individuella lÀrandet vilket dÀrför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lÀrandet lÀggs oftast pÄ organisationens ledare och för ledares individuella lÀrande Àr reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. DÀrför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer pÄverkat ledares lÀrande och bidragit till det individuella och organisatoriska lÀrandet.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lÀrares undervisning om sÀrskrivningar. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningarna:Hur uppfattar elever sÀrskrivningar?Hur beskriver lÀrare att de arbetar med sÀrskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frÄgestÀllningar byggdes studien pÄ en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lÀrare som undervisar i svenska samt med sju elever i Ärskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats, vilken Àr den grund studien vilar pÄ. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva belgiska sjuksköterskors roll och instÀllning till eutanasi (dödshjÀlp). Metoden som valdes att anvÀndas var en beskrivande litteraturstudie med artiklar framsökta i PubMed (MedLine). Av 1632 framsökta artiklar valdes 15 relevanta artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats ut. Resultatet visade att de viktigaste delarna i sjuksköterskans roll vid eutanasi Àr, förutom att tillgodose patientens omvÄrdnadsbehov, att stödja patienten och anhöriga samt organisera allt det praktiska.  Att vara involverad i beslutsprocessen Àr nÄgot som sjuksköterskorna tyckte var mycket viktigt.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter anvÀnder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda omrÄdet. Denna studie Àr en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehÄllet i artiklarna.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bÀsta? i vÄrdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var Àven se till hur barns talerÀtt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn den traditionella juridiska metoden. Barnets bÀsta har med Ären blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som Àr bÀst för dem.