Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett Àmnesöverskridande arbete pÄ industriprogrammet med inriktning mot TrÀteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Àmnesöverskridande arbete. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som bestÄr av fyra lÀrare, pÄ ett industriprogram sÄg pÄ ett sÄdant arbete. Jag har Àven intervjuat platschefen för att fÄ skolledningens syn pÄ Àmnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att förutsÀttningarna finns för ett Àmnesöverskridande arbete. De jag intervjuade sÄg positivt pÄ möjligheterna för ett Àmnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna sÄg har med tid och samordning att göra.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer. Vidare vad det finns för hjÀlp och stöd för dessa mÀn. UtifrÄn en kvalitativ metod och hermeneutisk utgÄngspunkt har vi intervjuat professionella pÄ tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer Àr en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrÄgan efter insatser Àr stora.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en Ärskurs 4, vad resten av tiden Àgnades Ät samt hur lÀraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med lÀraren för att ta reda pÄ detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal pÄ engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska Àn lÀraren, och för det mesta sker det i kör. Det Àr ett sÀtt som lÀraren anvÀnder för att stimulera eleverna till tal.

Hur en kvinna upplever bröstcancer Àr nÄgot vÀldigt individuellt, men livet förÀndras för alla kvinnor mer eller mindre drastiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som analyserades i en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att kÀnna oro, osÀkerhet och rÀdsla: Att kÀnna kroppsligt misslyckande: Att vara tvungen att vara stark i sitt lidande och kÀnna ensamhet: Att vilja ha kontroll över sin sjukdom och behandling och Att söka stöd och finna kraft för att kunna gÄ vidare. Resultatet visade att kvinnor som lever med bröstcancer gick igenom en livsförÀndring dÀr starka chockartade kÀnslor som utgav ett hinder tog över vardagen.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Patientutbildning Àr en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartlÀggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlÀgga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primÀrvÄrden i Sverige Är 2006 samt studera om det fanns nÄgot samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vÄrdcentraler/hÀlsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls bÄde frÄn en enkÀt och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för den process som leder till hemlöshet. UtifrÄn intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat fÄ nÄgon ny.Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats nÀr de passerat genom olika stadier av kriser och svÄrigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för nÄgra av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att anvÀnda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar ocksÄ hur socialtjÀnsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frÄgor och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat Att vara sjÀlvstÀndig men inte oberoende och sex kategorier: Att fÄ information som Àr individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och kÀnner till, Att ha tillgÄng till kompetent personal, Att inte fÄ veta eller förstÄ, Att kÀnna ensamhet samt Att kÀnna sig osÀker.