Att utföra ett arbete vĂ€l Ă€r viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske pĂ„ olika sĂ€tt. En vĂ€l utförd prestation kan upplevas pĂ„ olika sĂ€tt, bĂ„de av den presterande och av de som befinner sig i nĂ€rheten, samt Ă€ven ge konsekvenser för fortsatt lĂ€rande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lĂ€randet samt ökar tron pĂ„ den egna prestationsförmĂ„gan.

Bakgrund och problemformulering: MĂ„nga kvinnor har bestĂ€mt sig för att amma innan förlossningen. Tidig hemgĂ„ng frĂ„n BB-avdelning gör att BVC-sköterskan har ett stort ansvar att stödja nyblivna mammors amning. Studier visar att BVC ibland ger bristfĂ€llig och felaktig information om amning och mammor upplever amningsstödet frĂ„n BB bĂ€ttre Ă€n stödet frĂ„n BVC. Med bakgrund av detta utformades studiens syfte för att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd pĂ„ BVC.Syfte: Att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd.Metod: Öppna intervjuer genomfördes med Ă„tta mammor. Alla hade pĂ„börjat amning men ammade under olika lĂ„ng tid.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi undersökt ett stadshotell i en mindre stad i Mellansverige. PÄ hotellet har vi identifierat ett problem med latent lojala kunder, det vill sÀga kunder som Àr nöjda med sin vistelse och som sprider positiv word-of-mouth men vÀljer att inte Äterköpa, med andra ord, kommer kunderna inte att Äterkomma till hotellet. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa telefonintervjuer, med tolv utvalda latent lojala gÀster frÄn hotellet, dÀr syftet var att undersöka samt förklara bakomliggande faktorer till latent lojala kunder. Centralt för lojala kunder Àr att de upplever ett unikt vÀrde hos en leverantör, som inte andra leverantörer erbjuder. UtifrÄn fyra valkriterier: tekniska, ekonomiska, sociala och personliga har vi analyserat intervjupersonernas svar i vÄr empiriska studie.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom sÀrskolan i allmÀnhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet Àr med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras pÄ intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men Àven pÄ en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frÄgan och det Àr dÀrför inte möjligt att dra nÄgra generella slutsatser angÄende hur sÀrskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots Àr det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstÀmmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprÀtthÄlla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjÀlpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

AbstraktI introduktionen visar litteraturen att det Àr viktigt att ge handledning och utbildning till vÄrdpersonal som vÄrdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill sÀga agitation, Àr en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som Àr vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvÄrdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vÄrdpersonal bemÀstra olika omvÄrdnadshandlingar för att underlÀtta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvÄrdnadshandlingar som kan anvÀndas av vÄrdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men Ă€ven att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka frĂ„n församling till församling. FrĂ€mst frĂ„n storstad till smĂ„ samhĂ€llen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna Ă€r den fria bönen eller förbönen och dess anvĂ€ndningsomrĂ„den. Även andra varianter av bön sĂ„som lovsĂ„ng eller tungotal skiljer sig frĂ„n kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor anvĂ€nds de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet anvĂ€ndningsomrĂ„de eller Ă€r byggstenen inom gudstjĂ€nsten eller gemenskapen.Jag har Ă€ven kommit fram till att mycket som gĂ€ller bön Ă€r vĂ€ldigt individuellt Ă€ven fast det gĂ€ller en församling och en gemenskap. Det Ă€r mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att kĂ€nslan kanske Ă€ndĂ„ Ă€r den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kĂ€rlek.De tror alla pĂ„ samma Gud, och vĂ€gen till kommunikation kan skilja sig, men mĂ„let om bekrĂ€ftelse och kĂ€nsla Ă€r densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanstÀlla befintligforskning frÄn 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjÀrtinfarkt.Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade tvÄhuvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorinindividuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gÀllande hjÀrtat, dessfunktion och konsekvenserna av hjÀrtinfarkten. RÄd och information angÄende förÀndringar ilivsstil, Äteranpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrÄgades ocksÄ liksom merinformation om lÀkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjÀlpt till undertillfrisknandefasen.

Den hÀr rapporten undersöker möjligheterna att analysera Nasdaq OMX Nordic Stockholm genom att kombinera flertalet olika analysmetoder. Vi utvecklade ett komplett automatiskt förutsÀgnings- och handelssystem bestÄende avfundamental analys, neurala nÀtverk, samt klassisk teknisk analys. Det hÀr systemet visar att trots att ingen av dessa metoder var sÀrskilt framgÄngsrika individuellt sÄ kunde en kombination av alla tre pÄvisa utmÀrkta resultat..

UtgÄngspunkten i arbetet Àr att mÀnniskor som saknar rÀttigheter behandlas orÀttvist. Nancy Frasers rÀttviseteori stÀrker det pÄstÄendet. Hennes tolkning av rÀttvisa innebÀr att individer skall ha möjlighet att deltaga som jÀmlikar i alla strukturer som pÄverkar individen. Om individen saknar rÀttigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jÀmlik. FrÄgestÀllningen som undersöks Àr hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orÀttvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rÀttigheter.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.