Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Idag ska alla skolor anvÀnda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjÀlpa elever att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgÄngspunkt har vi haft ramfaktorteorin och dÄ framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi pÄ vad som historiskt föregÄtt ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och nÀrliggande ÀmnesomrÄden.

Vi har uppmÀrksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av sÀrskilt stöd i undervisningen pÄ yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebÀr att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsÀttningar. Det finns mÄnga individuella skillnader hos elever med inlÀrningssvÄrigheter, en del av inlÀrningssvÄrigheterna kan bero pÄ olika diagnoser hos eleverna. Ett bra omrÄde att titta pÄ det hÀr nÀrmare Àr pÄ nya yrkesintroduktionen dÀr det inte finns specifika kursmÄl eller studieplaner..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhÄller sig till det mÄngkulturella samhÀllet och mÄngkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frÄgor som berör dessa omrÄden. Vidare Àr syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhÄller sig till individuella respektive grupprÀttigheter..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att försöka kartlÀgga hur bedömningen av arbetstagarens prestation genomförs. Vi vill beskriva inverkan frÄn sÄvÀl subjektiva som objektiva bedömningsgrunder. Metod: Vi har valt att genomföra vÄr undersökning genom en kvalitativ studie av tre företag. Undersökningen genomfördes genom öppna intervjuer med chefer som har ansvar för bedömningar av anstÀllda pÄ respektive företag. Slutsatser: Att helt utesluta pÄverkan frÄn yttre faktorer i ett bedömningssystem Àr vÀldigt svÄrt.

AbtraktSyftet med vÄr studie Àr att utifrÄn en socialpsykologisk frÄgestÀllning se vilka faktorer och vilket förhÄllningssÀtt som har pÄverkan pÄ en individs tillfrisknade inom missbruksvÄrden. Vi har bÄda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bÀttringsvÀg. Studiens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka metoder anvÀnder personalen pÄ Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan pÄverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vÄr studie sÄ har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrÄn socialpsykologiska frÄgor.

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever pÄ en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om sÄ var fallet, Àmnade studien vidare söka svar pÄ till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt instÀllda, samt vilka förvÀntningar de hade pÄ skolan i nuet sÄvÀl som inför framtiden. För att söka svar pÄ detta genomfördes en kvalitativ enkÀtundersökning bland elever pÄ studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall Àven hÀnsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade pÄ skolan, samt att det förelÄg skillnader mellan programinriktningarna betrÀffande vad som utgjorde bÀst respektive sÀmst med skolan.

Den individuella utvecklingsplanen bestÄr av tvÄ delar, en del Àr den framÄtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den Àr att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lÀrande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehÄlla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de Àmnen de har fÄtt undervisning i. I vÄr studie ligger fokus pÄ den framÄtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad den framÄtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lÀrarna i de tidigare skolÄren, samt pÄ vilka sÀtt den anvÀnds i verksamheten. FrÄgestÀllningarna Àr:·         Vad innebÀr den framÄtsyftande delen av IUP:n för lÀrarna i de tidigare skolÄren?·         PÄ vilka sÀtt anvÀnder sig lÀrarna i de tidigare skolÄren den framÄtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om nÄgra lÀrares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgÄngspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. UtifrÄn ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lÀrarna, utifrÄn vad de berÀttat, gör för att kontrollera och förmÄ eleverna att arbeta mot sina individuella mÄl. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare för att försöka förstÄ deras syn pÄ sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder pÄ att flera av lÀrarna la sig pÄ en för de flesta elever lÄg nivÄ vid mÄlformuleringen i IUP.

Syftet med mitt examensarbte var att skapa en medvetet planerad sprÄkmiljö, som ledde till ett framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. Detta inbegrep bl.a att upprÀtta en generell handlingsplan samt individuella studieplaner för andrasprÄkseleverna, att arbeta enligt studieplanerna samt att undersöka berörda elevers och lÀrares upplevelser av planernas betydelse för framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. För den undersökningen valde jag kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Undersöknngsgruppen bestod av fyra elever, samtliga pojkar, frÄn samma land med samma modersmÄl. Som förundersökning gjordes en inledande gruppintervju med eleverna om hur de upplevde sin nuvarande lÀrande-/skolsituation.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ kunskap om hur elever förhÄller sig till lÀxor och vilkafaktorer som bidrar till att de anser sig motiverade att arbeta med lÀxor. Vi valde enhalvstrukturerad intervju för ÀndamÄlet. Till grund för undersökningen har vi tidigareforskning kring lÀxor samt olika motivationsteorier. Vi anvÀnder oss Àven av olikalÀrandeteorier samt skolans lÀroplaner för att se hur dessa berör motivation och lÀxor. Dehuvudsakliga resultaten av vÄr undersökning visar att elever ville ha och tycker om lÀxor.LÀxorna ger eleverna en positiv identitet och en status.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som enhetschefer och medarbetare tycker Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap inom Àldreomsorgen. FrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av Àr följande: Hur uppfattar ovannÀmnda enhetschefen, som ledare eller chef? Vilka faktorer vill enhetschefer och medarbetare helst se hos en bra ledare/chef? Finns det nÄgon skillnad i att vara en chef eller en ledare? För att fÄ en ökad kunskap inom det valda ÀmnesomrÄdet har vi anvÀnt oss av individuella intervjuer. Vi har totalt genomfört Ätta intervjuer, varav fyra med enhetschefer och fyra med medarbetare. I bakgrunden beskrivs först hur ledarskapet inom kommunal Àldreomsorg har förÀndrats frÄn slutet av 1800-talet fram till nutid.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare idag ser pÄ lÀromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av lÀromedel samt eventuella implikationer pÄ undervisningen i gymnasieskolan inom Àmnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhÄllanden har kvalitativa intervjuer genomförts med Ätta lÀrare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att lÀroboken fortfarande har en stark stÀllning som det ledande lÀromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, lÀromedlens innehÄll, individuella förestÀllningar samt elevens behov och förutsÀttningar har betydelse för lÀrarens val av lÀromedel. LÀromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrÄn de styrdokument som föreligger.