Syfte och frÄgestÀllningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. FrÄgestÀllningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken vÀrdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell pÄ? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssÀtt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning krÀver att löparen Àr motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebÀr. Studien som avser att pÄ djupet utforska framgÄngsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfÀltet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) Àr en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanstÀllning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningslÀget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion.Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgÄngsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gÀllande ett motivationsfrÀmjande klimat hos medeldistanstrÀnare, trÀnarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina kÀllor till motivation?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgÄngsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nÄtt framgÄng i nÄgon form.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Denna uppsats bygger pÄ Ätta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstÄende mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat pÄ frÄgor om beslutet, det privata och det formella nÀtverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som Àr frivilligt ensamstÄende via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nÀtverk. De frÄgestÀllningar som avhandlades i uppsatsen var:- PÄ vilket sÀtt kom de frivilligt ensamstÄende mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstÄende mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- PÄ vilket sÀtt mobiliserar mammorna resurser frÀmst genom sitt privata nÀtverk men Àven i relation till samhÀllets olika formella nÀtverk?Resultaten analyserades dels utifrÄn det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhÀllet med fokus pÄ begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels pÄ teorier om sociala nÀtverk.

Syftet med magisteruppsatsen Àr att undersöka om filminstruktioner ur ett pedagogsikt hÀnseende Àr bÀttre eller Ätminstone upplevs som bÀttre Àn andra typer av instruktioner. För att fÄ svar pÄ det har mina frÄgestÀllningar varit: Hur fungerar utbildningsfilm kopplat till QR-kod i industrin som verktyg för lÀrande? Hur upplever arbetarna olika typer av instruktioner? Vad krÀvs för att filmade instruktioner kopplade till QR-kod ska fungera som ett medel för lÀrande i industrin? Hur ser arbetarna pÄ kombinationen av QR-kod och video som instruktionsform? De metoder jag anvÀnde var av kvalitativ karaktÀr och bestod av observation, intervjuer, analys av filmade testningar samt experiment.Det finns för- och nackdelar med alla instruktionsformer och uppgiftens utformning, svÄrighetsgrad eller riskgrad styr preferens. Arbetarna i min undersökning föredrar filmade instruktioner pÄ grund av deras effektivitet, multimodalitet, individualisering samt tillgÀnglighet till expert. Försökspersonerna upplever dock att tekniken tar tid.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva lÀrares syn pÄ andrasprÄksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om sÀrskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som sÀrskoleelever. Syftet Àr ocksÄ att peka pÄ skillnader i lÀrarnas förutsÀttningar att bedriva and-rasprÄksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesÀrskolan.Teori: Studien Àr kvalitativ och Àr tolkad utifrÄn hermeneutisk utgÄngspunkt. Hermeneutikens frÀmsta redskap Àr tolkning, vars syfte Àr att leda till förstÄelse. En grund för att förstÄ Àr för-förstÄelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lÀrdomar, kÀnslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar pÄ förförstÄelse, förstÄelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för hur Àtstörningar pÄverkas av den övergripande samhÀllsutvecklingen och det samhÀlle vi idag lever i. FrÄgestÀllningarna jag haft som avsikt att besvara Àr hur livshistorien ser ut för personer med Àtstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika Àtstörningarna kan kopplas till specifika drag som kÀnnetecknar senmoderniteten. Jag har Àven velat ge en bild över hur de intervjuade ser pÄ Àtstörningarnas utveckling i framtiden. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att anvÀnda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebÀr djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berÀttat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mÄr idag.

Syftet med denna undersökning har varit att ge kunskap om hur personal och intagna förhÄller sig till, och ser pÄ varandra, pÄ en svensk anstalt med omfattande sÀkerhets- och kontrollarbete. Distansen mellan personalgruppen och gruppen av intagna har varit en mycket viktig faktor, och de problem som kan uppstÄ med olika grad av distanstagande har undersökts och analyserats. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och deltagande observationer har tillÀmpats som frÀmsta metod. TvÄ intervjuer med personal i arbetsledande funktion har genomförts för att öka generaliserbarheten samt förstÄelsen för observerade fenomen. Kommunikationen mellan personal och intagna har utgjort en annan mycket viktig del i studien.

Syfte:Studiens syfte Ă€r att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lĂ€rare i de lĂ€gre skolĂ„ren uttrycker sig om lĂ€sförstĂ„elsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och med utgĂ„ngspunkt i PISA 2012.Teori Denna kvalitativa studie utgĂ„r frĂ„n det sociokulturella synsĂ€ttet pĂ„ lĂ€rande. Centralt intresseomrĂ„de i detta perspektiv Ă€r att lĂ€rande sker i samspel med omgivningen och med sprĂ„ket som verktyg. Även forskningsansatsen Ă€r inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebĂ€r att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter sĂ„vĂ€l innehĂ„ll som sprĂ„klig interaktion. Analysen av den sprĂ„kliga interaktionen Ă€r fĂ€rgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal dĂ€r deltagarna sjĂ€lva resonerar sig fram till betydelser.

Denna studie Ă€r en del av projektet ?Globalized eduscapes: students, learning and mobility in knowledge society? med mĂ„lsĂ€ttningen att studera studentmobilitet mellan Sverige och Östra Europa. Fokus i studien riktas mot inresande studenter som bestĂ„r av tvĂ„ grupper, dels av utbytesstudenter som deltar i utbytesprogram vid universiteten i LuleĂ„ och UmeĂ„, dels av studenter som anordnar sina studier i Sverige pĂ„ egen hand, sĂ„ kallade ?freemovers?, som master-studenter och doktorander. Uppsatsen avgrĂ€nsar sig till inresande studenter frĂ„n Ryssland, Ukraina och Polen.

Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.

Med anledning av rekryteringsproblematiken av lÀkare i Norrbottens lÀns glesbygdskommuner har denna studie genomförts pÄ uppdrag av Norrbottens LÀns Landsting. Till följd av en stadig avfolkningstendens bland de yngre ökar andelen Àldre i glesbygdsomrÄden, försörjningen av vÄrdpersonal kommer sÄledes troligtvis att bli sÀrskilt viktig i dessa delar av landet. Syftet till denna studie var att förklara vilka bidragande orsaker som finns till att lÀkare vÀljer att arbeta i glesbygd. Samt beskriva vilka fördelar respektive nackdelar som kan frÀmja eller hindra detta val. En jÀmförelse har Àven gjorts avseende orsaker mellan de som har valt att flytta tillbaka till och de som flyttat till orten.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modellÀsare konstrueras i förhÄllande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förÀndrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men dÄ analysunderlaget innehÄller en stor del bilder finns Àven ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar pÄ Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gÀller tolkning av andra semiotiska artefakter Àn verbalt sprÄk.Analysen visar att sÀljdiskursen har genomgÄtt en betydande förÀndring under de senaste 40 Ären. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte lÀngre inredning med argumenten kvalitet eller design.

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vÄrt samhÀlle eftersom de bidrar med positiv utveckling för sÄvÀl samhÀlle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svÄrt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna gÄr ifrÄn sina ideella grunder och istÀllet börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sÄdan process kallas företagisering. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen gÀllande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behÄlla de ideella insatserna samt visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar att föreningar blir företagiserade.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.